STUDIEHANDLEDNING Ordlistan består av tre avdelningar. Avdelning 1 innehåller ett mycket allmänt hållet avsnitt om grunderna för Esperantos uttal och alfabete. Avdelning 2 innehåller ett 50-tal GRAMMATIKNOTISER och omfattar sidorna 6 - 23. Avdelning 3 innehåller 25 ordlistor, en för varje kapitel. Vid sidan av vissa ord finns en hänvisning till kompendiets GRAMMATIKNOTISER. Vid självstudier börjar man att studera avsnittet om uttal och grammatik på sidorna 3 - 7 . Man bör läsa igenom varje kapitels ordlista innan man läser texten i GERDA MALAPERIS. Orden har i stort sett skrivits i den ordning de förekommer i texten. Läs därefter texten i kapitlet högt för att öva uttalet. Kapitel 1 - 4 innehåller merparten av hänvisningarna till kompendiets GRAMMATIKNOTISER. Nybörjaren bör, efter genomläsning av ett kapitel, studera de notiser vars nummer anges inom parentes efter det aktuella ordet. Man lär sig inte något språk utan att studera. Esperanto är inget undantag. Däremot lär man sig Esperanto mycket snabbare än något annat språk. Det är DU som avgör om DU skall få nytta av Esperanto. KRÄV att få använda språket vid internationella kontakter. Skaffa brevvänner. Läs Esperantolitteratur! Boken GERDA MALAPERIS, författad av Claude Piron, rekommenderades ursprungligen som "progresa literaturo", d.v.s. för fortsättningsstudier. Utöver GERDA MALAPERIS finns boken LASU MIN PAROLI PLU skriven av samma författare. Denna bok är avsedd att läsas jämsides med GERDA MALAPERIS. När jag inte fick tag i de ordlistor författaren nämner som hjälpmede vid studiet av GERDA MALAPERIS,beslöt jag mig för att göra en egen sammanställning av de nya orden i varje kapitel. Jag skrev dessutom kommentarer till de grammatiska nyheter som presenterades. Detta resulterade i ett femtiotal notiser av varierande längd där grammatiken förklarades. Min förhoppning är att dessa notiser skall göra det möjligt att använda GERDA MALAPERIS vid självstudier. 90.10.09 fick jag skriftligt tillstånd av författaren till Gerda Malaperis att publicera mitt häfte. I brevet ville s-ro Claude Piron att jag skulle göra läsaren uppmärksam på att han producerat ytterligare material. Det ena är en samling berättelser med titeln VERE Aux FANTAZIE som innehåller berättelser på c:a 1500 ord i medeltal. Händelserna utspelas i Afrika, Asien, Syd Amerika liksom i Europa. Boken är utgiven av förlaget FONTO, Chap‚o, Brasilien. Den andra boken, en kort roman, heter DANKON AMIKO och är utgiven av förlaget "Pro Esperanto" (Pf 28, A-1014 Wien, Auxstrio). Denna bok är skriven så att den som läst Gerda Malaperis redan behärskar 95 % av ordförrådet. Vidare meddelar författaren att han snart kommer att utge en andra kort roman med titeln LA KISA MALSANO" vilket är en humoristisk berättelse. Denna korta roman kommer också att utges på förlaget "Pro Esperanto" i Wien. Lycka till med språkstudierna. * * * * * * Esperantos uttal och alfabet Innan man börjar läsa GERDA MALAPERIS är det lämpligt att studera uttalsreglerna som gäller i Esperanto. Helst bör man skaffa ett kassettband med någon lämplig mönstertext. 1. Alfabetet består av 28 bokstäver med fixerade ljudvärden. 2. Betoningen skall alltid ligga på näst sista stavelsen. En stavelse består antingen av en enda vokal, a,e,i,o och u eller av en vokal tillsammans med en eller flera konsonanter. Observera att ux, j och jx är konsonanter. Exempel på stavelser: Esp-er-ant-o, hó-mo eller hóm-o. 3. Vokalerna a och o uttalas som i ordet SALDO. D.v.s. A är ganska kort och öppet. O låter närmast som ett svenskt å. 4. Vokalen e uttalas som i ordet ledde, d.v.s. nästan ett ä-ljud. 5. Vokalen u låter som ett svenskt o i t.ex. namnet Olle. 6. Vokalen i uttalas som svenskt i och ganska kort. 7. Konsonanten c uttalas som t+s. g uttalas som g i gurka, aldrig som g i giraff eller göra. Den som har svenska som modersmål bör tänka på att bokstäverna g och k måste höras tydligt. Ex: stan-go , flan-ko. Konsonanten z uttalas som ett tonande s-ljud. 8. De 6 bokstäver som är övertecknade med cirkumflex eller bréve uttalas enligt följande: cx tje-ljud med tydligt försteg av t. (ttj i kattjut) sx sje-ljud som i svenska maskin. jx tonande sje-ljud. (franska journal) gx kombination av d + jx. hx det tyska ach-ljudet brukar anges som mönster. ux diftongljud. Uppträder tillsammans med a och e.Uttalas som i Europa tillsammans med e. A-varianten kan demonstreras med ett skånskt "jau". Övriga bokstäver uttalas som de svenska. Dock bör man uttala bokstaven r som ett tungspets r och inte ett skorrande skånskt r-ljud. Redan vid dessa grundläggande studier gör man en betydande tidsvinst jämfört med studier av nationella språk. Eftersom Esperantos bokstäver är tilldelade ett oföränderligt fonetiskt värde behöver man inte lära sig ett speciellt fonetiskt alfabet. Grammatikavsnittet är avsett som repetition för den som inte funderat över grammatik på länge. Det kan vara lämpligt att studera detta avsnitt innan man börjar läsa boken GERDA MALAPERIS. Siffror inom parentes ( ) i ordlistorna till GERDA MALAPERIS ( se sid. 30 - 53) hänvisar till motsvarande grammatiknotis. GRAMMATIK Varje språk består av ett antal ord, det så kallade ORDFÖRRÅDET Orden brukar delas in efter sin karaktär i grupper = ORDKLASSER. T.ex.: Klass 1 föremål / individer(hus, hund = substantiv) Klass 2 egenskaper (gul, god = adjektiv) Klass 3 verksamhet (äta, springa = verb) Klass 4 sätt (snabbt, långsamt = adverb) Klass 5 antal (en, två tre... = räkneord) Klass 6 lägesbeskrivande (på, under över = prepositioner) Klass 7 riktningsbeskrivande (mot, till, in = prepositioner) Klass 8 ersättningsord (du, han, jag = pronomina) o.s.v. En mening innehåller ett antal ord som är hämtade från de olika ordklasserna och de upphöjs nu till att dessutom ha funktionen av att vara en satsdel eller del av en satsdel. En del i meningen (satsdel) talar om vilken verksamhet som pågår.( P = predikat), en satsdel som talar om vem som utför verksamheten ( S = subjekt) t.ex.: S+P S+P Fisken sprattlar. Gnistan flyger. La fisxo baraktas. La fajrero flugas. Exemplen använder ord som beskriver verksamheter som inte RIKTAS mot något eller någon. Dessa ord brukar kallas INTRANSITIVA verb. Dessa ord följs för det mesta av en upplysning om VAR verksamheten pågår. T.ex. I NÄTET, ÖVER FÄLTET eller PÅ STOLEN. Fisken sprattlar i nätet Han sitter på stolen Han går på vägen. Fågeln flyger över fältet. Det vanliga är dock att orden beskriver en verksamhet som riktas mot någon eller något. Dessa ord brukar kallas TRANSITIVA verb och de kräver: En satsdel som talar om mot vad eller vem verksamheten RIKTAS. Den sista satsdelen brukar kallas för direkt objekt eller ackusativobjekt. De tre orden DU ,HON och SLÅR kan kombineras på följande sätt: du hon slår vi sxi batas du slår hon vi batas sxi hon slår du sxi batas vi hon du slår sxi vi batas slår du hon batas vi sxi slår hon du batas sxi vi När det gäller svenska är kombinationerna i princip omöjliga att förstå.( Med viss betoningsteknik kan man få en viss mening i de första fyra kombinationerna. ) Vi är faktiskt tvungna att använda orden DIG och HENNE samt dessutom placera orden sist i kombinationen för att det skall bli glasklart mot vem handlingen "slår" RIKTAR sig. Du slår HENNE Hon slår DIG I svenskan löser man problemet att PEKA UT vem eller vad som utsätts för en verksamhet, både genom ordföljd och med särskilda ord. Tabellen med esperantoorden är totalt omöjlig att tolka eftersom ordföljden enligt detta språks grammatik i princip är fri.(nekande ord och prepositioner måste placeras på visst sätt, men helt regelbundet) Det innebär att samtliga kombinationer har exakt samma betydelse: Nämligen ett PÅSTÅENDE. Frågan är bara vem som råkar illa ut. DU eller HON. (La demando estas nur: cxu sxi aux vi estos batata? Observera det lilla ordet cxu som inleder FRÅGESATSER där de speciella frågeorden av typen kio, kial o.s.v. saknas) Esperantos regelverk ( grammatik ) har en mycket enkel lösning på problemet att peka ut den eller det som utsätts för verksamheten. Man använder bokstaven "n" som RIKTNINGSMARKERING. Resultatet av denna grammatikregel är att man kan tillåta en mycket fri ordföljd i Esperanto. Skriver man: sxi batas vi-n är det ställt utom alla tvivel att det är DU som råkar ut för ett slag från henne. Även om man vänder på ordföljden: Vi-n batas sxi så är det lika glasklart vem som råkar illa ut. De som lär sig esperanto brukar ofta ha svårigheter att skilja på verksamheter som kan överföras på något eller någon (transitiv verksamhet) och sådana verksamheter som inte överförs på någon eller något (intransitiv verksamhet). Den senare sortens verksamheter skall INTE ha någon RIKTNINGSMARKERING ( n ). Ex: La fisxo saltas en la akvo. Fisken hoppar i vattnet. Den svenska översättningen är tyvärr inte entydig. Man kan antingen tolka det som att: Fisken hoppar ute i vattnet. eller Fisken hoppar ned i vattnet Denna dubbeltydighet undviker man i Esperanto genom att använda RIKTNINGSMARKERINGEN (-n ) La fisxo saltas en la akvo-n betyder : Fisken hoppar ned (in i ) vattnet. La fisxo saltas en la akvo. betyder: Fisken hoppar ute i vattnet Öva: Markera de verb som är intransitiva i ordlistan som hör till GERDA MALAPERIS. (se sida 23 - 43) Skriv korta meningar där intransitiva verb är predikat. * * * Grammatiknotiser. Notiserna får inte uppfattas som en fullständig esperantogrammatik. Notiserna har bara till uppgift att vägleda vid analys av innehållet i Gerda Malaperis. Å andra sidan innehåller notiserna så mycket av esperantos grammatik att det bör vara fullt möjligt att studera vidare på egen hand. NOTIS (1) Den fullständiga meningen borde vara "Mi diras saluto-n al vi" I dagligt tal underlåter man detta och säger rätt och slätt "saluton" som betyder "en hälsning". T.e. ( Tio estas = D.v.s.) Saluti per la vorto saluto. Att hälsa med ordet hälsning. NOTIS (2) Alla verb i ordlistan skrives i grundformen (infinitiv). Lämplig övning är att, med utgångspunkt från infinitivformen, sätta upp en tabell enligt nedanstående mönster. dir-i att säga grundformen dir-as säger pågående handling dir-is har sagt avslutad handling dir-os kommer att säga handling som skall påbörjas dir-us skulle säga (om) vilkorsform dir-u säg (må säga) uppmaningsformen I nationella språk finns betydligt fler verbformer definierade. Det är dock fullt tillräckligt med de sex former som används i Esperanto. Eftersom böjningsmönstret är helt regelbundet behövs inte någon exercis med så kallade STARKA VERB. Vi har redan nu sparat många studietimmar jämfört med ett nationellt språk. Öva: Skriv minst en mening för varje verbform. Diri la veron. Att säga sanningen. Li diras la veron Han säger sanningen. Li diros la veron Han kommer att säga sanningen. o.s.v. Gör sedan om meningarna till frågesatser genom att använda frågeordet cxu eller något av ki-orden. NOTIS (3) Det som skiljer påståenden och frågor åt i Esperanto är att frågor alltid måste föregås av ett frågeord som börjar på K, ex kIu, kIo, kIa .... eller det allmänna frågeordet cxu. I esperanto finns en serie ord som har bokstaven "i" gemensam. Dessa ord ingår i den så kallade KORRELATIVA tabellen. Denna tabell innehåller ord som kan ersätta ett föregående ord i satsen. Det ord som ersätts ( understrukna ) kallas KORRELAT. Vi tar ett exempel: En flaska är borttappad av doktor Johansson, SOM har kork i halsen. Sannolikt borde man ha skrivit: En flaska, SOM har kork i halsen är borttappad av doktor Johansson. D.v.s. om man inte menar att doktor Johansson verkligen har kork i halsen ( är korkad med andra ord ).På esperanto ser meningarna ut så här: Butelo estas perdita de doktoro Johansono KIU havas korkon en la kolo. Butelo KIU havas korkon en la kolo estas perdita de doktoro Johansono. Den korrelativa tabellen innehåller pronomen som används för att ersätta ett SUBSTANTIV eller ett ADJEKTIV. PRONOMEN (istället för namn) I den svenska grammatiken har man definierat följande typer av pronomen. 1. Personliga pronomen som inbegriper reflexiva och reciproka pronomen 2. possessiva pronomen (ägande) 3. demonstrativa pronomen ( utpekande). I gruppen ingår även s.k. determinativa pronomen. 4. relativa pronomen som hänvisar till ett s.k. KORRELAT ( buteljen och doktor Johansson ). 5. interrogativa pronomen ( frågande ). 6. indefinita pronomen (obestämda). ADVERBIAL En annan grupp ord som vållar besvär i svensk grammatik är de så kallade adverbialen. Ett adverbial tillhör inte någon bestämd ordklass utan är en SATSDEL som ger svar på frågor av typen : Var?, När?, Hur?, Hur mycket?, Hur länge?, På vilket sätt? KORRELATIVA TABELLEN I esperanto har dessa frågeord sammanförts i den förut nämnda korrelativa tabellen vars struktur framgår av nedanstående skiss. IU = Person IO = föremål Frågande K IA = egenskap Utpekande T IE = plats (rum) Obestämda - IEN = riktning Gemensamma Cx IOM = mängd nekande NEN IAM = tid IEL = sätt IAL = orsak IES = ägande Tabellen gör det överflödigt att definiera olika typer av pronomen och adverbial. Det räcker att man lär sig systemet att använda tabellen. Det är inte heller nödvändigt att lära sig tabellen utantill. Denna kunskap infinner sig allt efter studierna fortsätter. Ställer man t.ex. frågan Vem är det? vet man instinktivt att det är en person som man frågar efter. Alltså vi använder det ord som uppstår genom kombination av K-i-U som enligt tabellen frågar efter en person. Ordet "det" uppfattas instinktivt som ett utpekande ord avseende den person som efterfrågas. Vi skall således använda det ord som uppstår genom kombination av T-i-U som ju är ett ord som pekar ut en person. Kiu estas tiu? betyder således Vem är det?. Var sitter du? Ordet "var" frågar efter plats: Alltså använder vi det frågeord som uppkommer av kombinationen K-i-E. Kie vi sidas ? betyder alltså : Var sitter du ? Det som till en början kan verka vara krångligt visar sig alltså vid närmare analys vara mycket rationellt och tidsbesparande. NOTIS (4) Ordklassen INTERJEKTIONER utgörs av ord som inte kan böjas i svenska språket utan måste kombineras med andra ord. Kombinationen "ho ve" kan översättas med " ack tyvärr. Utöver kombination finns möjlighet att i Esperanto lägga till olika ändelser. Ve-o betyder "ett verop / klagorop" Ve-i betyder "att ropa ve / att jämra sig". NOTIS (5) Egentligen finns inga ord i esperanto utan s.k. ORDSTAMMAR. Varje ordstam kan användas till att skapa ord som tillhör viss ordklass. Vill man skapa ett ord som tillhör ordklassen ADJEKTIV får ordstammen ändelsen "-a". Ett adjektiv kan anges i entalsform eller flertalsform i esperanto. Adjektiven utgör en kvalitetsbestämning till ord i klassen substantiv. Anger man ett substantiv i pluralform (se 7) måste adjektivet också anta pluralformen. Bel-a-j dom-o-j. NOTIS (6) Verbet "vara" är en form av "är" som på esperanto skrives "est-as". Det som ännu inte "är" "kommer att bliva" vilket på esperanto skrives "est-os". Uppmaningen "Var diskret" blir således "Est-u diskret-a" (se kapitel 2). "Har varit diskret" blir "est-is diskret-a". NOTIS (7) Ordstammar som får ändelsen -o används som substantiv. D.v.s. ord som betecknar föremål eller personer. Substantiv kan antingen anges i entalsform eller flertalsform. I esperanto används ändelsen -j för att beteckna flertal. En student = student-o. Studenter (manliga) = student-o-j NOTIS (8) Ordstammar som skall användas som ADVERB, d.v.s. sådan ord som talar om hur något utförs, skall förses med ändelsen "-e". Ordet för "sannolikt" har skapats genom en kombination av stammen "ver-" som med ändelsen -a talar om att något har kvalitet av att vara sant samt stammen sxajn- som i verbvarianten anger att något tycks vara på visst sätt .D.v.s. tycks vara sant = sannolikt. Ver-e li estas kompat-em-a = Han är sannerligen medlidsam. NOTIS (9) Ett substantiv , adjektiv och adverb kan ges en feminin form genom att förses med tillägget (efterstavelsen) -in. Vid inlärning av esperantos ordförråd sparar man således en massa tid genom att man alltid vet hur den feminina formen skall tas fram. I svenska språket har vi tupp och höna. På esperanto har vi koko , kok-in-o. Det finns ett 40-tal efterstavelser som i princip kan kopplas ihop med vilken ordstam som helst. Det är också möjligt att skapa fristående ord av efterstavelserna. så t.ex. betyder "in-a" kvinnligt. In-a manier-o = feminint sätt. Efterstavelserna lär man sig enklast genom att analysera dem allt efter som ordförrådet kräver användande av dem. Här kan nämnas efterstavelsen -id som anger avkomma. kok-id-o anger således en tuppkyckling medan kok-in-id-o anger att det är en hönkyckling. Man bör dock inte använda kombinationen vir-id-o som skulle betyda son. Ordet för son på esperanto är "fil-o" och dotter blir då "fil-in-o". Däremot går det bra att använda kombinationen hom-id-o som betyder "människoson". NOTIS (10) I grammatikavsnittet gjordes gällande att ordföljden i esperanto är fri. Det bör observeras att ordföljden därmed inte är absolut fri. Vi såg i exemplet med den borttappade flaskan att det kan uppstå missförstånd om man t.ex. placerar ett pronomen för långt från ordet som det syftar på (korrelatet). I esperanto har prepositionerna al, dum, gxis, apud ...o.s.v. absoluta betydelser. I bland kan det uppstå tveksamhet om vilken preposition som skall användas. Man har då möjlighet att använda den allmänna och obestämda prepositionen "je" som dock bör användas med försiktighet. Mitt liv är fyllt MED bekymmer. Mia vivo estas plena JE zorgoj. Prepositionen KUN betyder tillsammans med, i sällskap med och är inte användbar i detta fall. Man kan eventuellt tänka sig att prepositionen AV kunde användas. Gjord AV trä ( farita el ligno) . Äges AV Johansson. Posedata DE Johansono. Ett liv fyllt AV bekymmer, kan dock inte översättas med vare sig DE eller EL. Prepositionen "de" anger ägande och "el" anger rikting varifrån något kommer eller är tillverkat av. I svenska språket har således prepositionen AV flera olika betydelser. Det brukar vara ganska svårt för svenskar att vänja sig vid prepositionernas precisa betydelse och att man i många fall måste tillgripa den allmänna prepositionen JE. Han går mot mig Li iras al mi Han ger mig en hund Li donas al mi hundon Termen DATIV i grammatik betecknar givande och svarar på frågan "åt vem" eller "för vem" något gives eller utförs. Prepositionen måste, som namnet anger, alltid komma före det ord som handlingen riktas mot. "Al mi" inte "mi al". Prova med att byta plats på al och mi i satsen Li donas al mi hundon. Tänk på att denna sats innehåller ett så kallat direkt objekt som utsätts för verksamheten ge (hunden) samt ett så kallat dativobjekt (mig) till vilket objektet överlämnas. NOTIS (11) Efterstavelsen -ebl motsvarar slutleden -bar och -lig i svenska språket: använd-bar = uz-ebl-a, läs-lig = leg-ebl-a . La skribo ne estas legebla. Skriften är inte läslig. La cxambro ne estas uzebla. Rummet är oanvändbart. Ne estas EBLE fari tion Det är inte MÖJLIGT att göra detta. Eble tio ne estas far-ebl-a Det är möjligt att detta inte är möjligt att göra. vilket kan skrivas Det går kanske inte att utföra. Tips: Skaffa en bra ordlista, gärna Plena Vortaro, där man ger flera exempel på ändelsernas (suffixens) användning. NOTIS (12) Ordet NEN-I-O är hämtat ur den korrelativa tabellen. NEN anger nekande. I är gemensamt. O anger att det är ett substantiv d.v.s. inget föremål. Neniu betyder: ingen person = ingen. Nenio betyder: inget föremål = inget Nenia betyder: ingen egenskap = inget slags. Nenie betyder: ingen plats = ingen stans. Nenien betyder: i ingen riktning = inte i någon riktning Neniam betyder: ingen gång = aldrig Nenial betyder: av inget skäl = ingen orsak.. Neniel betyder: på inget sätt = ingalunda Nenies betyder: inte någons = ingens Det är en lämplig övning att göra samma analys av övriga ord som kan skapas av den korrelativa tabellen. NOTIS (13) Sed tillhör ordklassen KONJUNKTIONER. Dessa ord används som "lim" i språket. Ordet "sed" anger ett motsatt alternativ vilket framgår av exemplen på nästa sida. Jag är rik MEN hon är vacker. Mi estas ricxa SED sxi estas bela. Li ne nur estas ricxa SED ankaux bela. Han är inte bara rik UTAN vacker också. NOTIS (14) Ordet JEN ställer till en del bekymmer för oss svenskar. Det är ett adverb som används för att påkalla uppmärksamhet mot något som man redan anar eller vet skall komma. Har man stämt möte med någon kan det vara lämpligt att säga: "Jen mi estas" för att tala om att "här är jag". Jen ..........jen................. Jen mi kuris jen mi iris betyder: Än sprang jag än gick jag. D.v.s. en stund sprang jag och en stund gick jag. NOTIS (15) God godare godast Bra bättre bäst Stor större störst Intelligent mer intelligent mest intelligent Detta är exempel på hur man KOMPARERAR (jämför) adjektiv i svenska språket. I princip måste man lära sig hur varje adjektiv eller adverb skall kompareras. Det finns inget uppenbart system. I esperanto använder man genomgående orden PLI och PLEJ vid komparation. D.v.s. ett mycket enkelt och uppenbart system som alltid kan följas. Bona pli bona plej bona Bone pli bone plej bone Granda pli granda plej granda inteligenta pli inteligenta plej inteligenta NOTIS (16) Här följer tabellen för obestämda ord i den korrelativa tabellen. iu någon person = någon io något föremål = någonting ia någon sorts egenskap ie någon plats = någonstans ien någon riktning iom något, lite, iam någon gång, (det var) en gång iel på något sätt ies någons Sagor brukar börja med "Iam estis regxo kiu ...." "Det var en gång en kung som ...." NOTIS (18) Uttrycket "diabl-e" betyder "djävligt" och torde i nu aktuellt sammanhang kunna översättas med "fan också" eller varför inte " Fa-an, nu står han ivägen". Någonstans har man påstått att det inte går att uttrycka svordomar på esperanto. "Blasfem-i" betyder just att använda en svordom, d.v.s. att svära. Eftersom begreppet finns i språket torde det vara fullt möjligt att svära på esperanto. Enligt svenskt språkbruk kan man svära inför en domstol, men då menar man inte att man använder svordomar utan att man "går ed" på att något är sant. På esperanto heter det "jur-i". Vad som är en svordom kan ibland vara mycket svårt att avgöra. Definitionsmässigt är det bl.a. att förolämpa (insult-i) Gud eller en religion. Ett annat alternativ är att man på ett förolämpande sätt förbannar någon. Även om svordomar bör användas i mycket begränsad omfattning finns det i bland tillfällen då man vill uttrycka sin ilska eller besvikelse. Ett språk utan svordomar vore ganska slätstruket. Det svenska uttrycket "Måtte fa-an ta dig" kan översättas med "Prenu vin la diablo" och torde av de flesta uppfattas som en svordom. Jag överlåter åt den ärade läsaren att, vid behov, göra en mer djuplodande analys av svordomar och invektiv. NOTIS (19) I svenska språket finns en mängd ord som inleds med förstavelsen o-. En sådan förstavelse brukar kallas för PREFIX och har en bestämd betydelse. I svenska språket anger prefixet o- att det rör sig om en motsats. Vanlig O-vanlig Seriös O-seriös I esperanto finns ett tiotal prefix som kan användas för att skapa nya ord. Prefixet o- motsvaras i esperanto av prefixet mal-. sek-a torr mal-seka våt jun-a ung mal-juna gammal help-i hjälpa mal-help-i hindra bon-a bra mal-bon-a dålig Observera att mal- inte innebär sämre kvalitet utan att det är fråga om en motsats. NOTIS (20) Efterstavelsen (suffixet) -igx anger att någon eller något försätts i det tillstånd som ordstammen anger. För den som har svenska som modersmål brukar den här efterstavelsen vålla en del besvär. Allmänt kan sägas att verksamheten som stamordet anger överförs på satsens subjekt då suffixet -igx används. Subj Predikat Han RODNAR (d.v.s. blir/är röd i ansiktet) Li rugx-igx-as Romp-as betyder "bryta av / ha sönder / " d.v.s. en nu pågående handling. Romp-igx-as anger att något håller på att gå sönder (går sönder) Pal-a betyder "blek". Paligx-as betyder att någon eller något håller på att bli blekt. D.v.s. bleknar. far-as betyder gör. Far-igx-as betyder att någon eller något håller på att bli något, d.v.s. någonting blir. Li far-igx-as kolera. Han blir arg. Li sid-igx-as. Han sätter sig. (gör så att han blir sittande) NOTIS (21) Prefixet re- motsvarar förstavelsen åter- i svenska språket. Åter-komma = re-venis. Åter-se = re-vidi Åter-seende = re-vid-o När man skiljs åt brukar man säga "Gxis" och menar då "Gxis la revido" = Till dess att vi åter ses = På återseende. Ordet "adiaux" betyder adjö och kan också användas. Det uppfattas dock som ett mer definitivt avsked. Man bör tänka på att det har franskt ursprung och betyder "till gud". NOTIS (22) Frågor i Esperanto kan inledas med ett frågeord som skarpas med hjälp av den korrelativa tabellen. Orden består av en kombination av bokstaven K + i + lämplig ändelse. Frågande/relativa pronomen kiu vilken person = vem, som / vilken kio vilket föremål = vad, som / vilket kia vilken egenskap = hurudan/som kie vilken plats = var/varest kien vilken riktning = varthän kiom vilken mängd = hur mycket kiam vilken tid = när kiel vilket sätt = hur, såsom kial vilken orsak = varför kies vilken ägare = vems, vars / vilkens NOTIS (23) Orden som produceras av den korrelativa tabellen kan användas som pronomen. I svensk språklära talar man om REFLEXIVA pronomen och RELATIVA pronomen som syftar på ett substantiv eller ett pronomen. Ordet som ersätts av pronomenet kallas för KORRELAT. KIEL mi jam diris, vi aspektis KIEL spionoj. SÅSOM jag redan sagt, ni såg ut SOM spioner. Följande exempel visar hur frågeorden används som RELATIVA pronomen. La viro, KIU staras tie, estas mia patro Mannen, SOM står där, är min far. La tablo, KIU staras tie, estas mia. Bordet, SOM står där, är mitt NOTIS (24) Prepositionen cxe anger närhet. Vid eller intill något. cxe tio (invid detta) därvid cxe tiu persono ... HOS denna person .... NOTIS (25) Ordet TRE är ett adverb som anger högsta möjliga grad av något. Mycket fort = Tre rapida. Mycket rik = Tre ricxa. Jämför med MULT-E som anger mängd. Li estas TRE ricxa kaj havas MULTE da mono. Han är mycket rik och har mycket pengar. NOTIS (26) Efterstavelsen -UL anger en person med stamordets egenskap. Jun-UL-o = Yngling. Mal-jun-ul-o = Åldring. Krim-ul-o = Brottsling NOTIS (27) Efterstavelsen -et anger förminskning. Jämför termen DIMINUTIVUM . På vårdad svenska kan man egentligen bara uttrycka dimunitiv med separata ord. Ex Lille Per och lilla Anna. I talspråk förekommer efterstavelsen -ing som dimunitiv . Rar-ing, god-ing, hans-ing (lilla handen) , foss-ing (lilla foten). knabin-et-o liten flicka rid-et-i le (mindre än skratta) varm-et-a ljum (mindre än varmt) dom-et-o stuga (litet hus) kaban-et-o liten koja NOTIS (28) Förstavelsen ek- anger att något påbörjas eller pågår endast kort stund. ek-rid-i brista ut i skratt ek-bat-i slå till ek-vid-i få syn på NOTIS (29) Efterstavelsen -ajx betecknar sak med egenskapen eller av material (ämne) som stamordet anger. lign-ajx-o träföremål ek-vid-ajx-o sak som fångar blicken (blickfång) ek-vid-ajx-e i blickfånget alt-ajx-o sak som är hög (höjd) NOTIS (30) TIE är hämtat från korrelativa tabellen och betyder "där". cxi betecknar ju som bekant närhet. Det vill säga "ett där som ligger nära" vilket blir "här" på svenska. tiu denna person = den där tio detta föremål = detta tia denna egenskap = sådan tie den där platsen = där tien i den riktningen = ditåt tiom i sådan mängd = så mycket tiam vid denna tidpunkt = då tiel på detta sätt = så tial av denna orsak = därför ties denna persons = dennes NOTIS (31) Prepositionerna har fastställda betydelser och uttrycker i vissa fall inte att något rör sig i viss riktning. Satsen "Fisken hoppar i vattnet" kan tolkas på två sätt. 1. Fisken finns redan i sjön och hoppar ute i vattnet. 2. Fisken har hamnat på landbacken av någon anledning och hoppar ned i vattnet. I talspråk är det ingen tvekan om vad som avses. Genom betoning klargörs detta exakt. I esperanto, där betoningen är fixerad till näst sista stavelsen, är en sådan lösning i princip omöjlig. Problemet att uttrycka "in i" "ned från" och liknande kombinationer löses i esperanto genom att man använder det riktningsmarkerande -n:et. La fisxo saltas en la akvo Fisken hoppar ute i vattnet. La fisxo saltas en la akvo-N Fisken hoppar ner i vattnet. Följa honom utanför Sekvi lin ekstere Följa honom ut utanför Sekvi lin ekstere-N NOTIS (32) Efterstavelsen -ar anger samling av föremål. Arb-ar-o en samling träd = skog vort-ar-o en samling ord = ordlista ar-o skara eller hop membr-ar-o en samling av medlemmar = medlemmarna NOTIS (33) Efterstavelsen -ad anger verksamhet som pågår längre tid eller upprepas. Användes huvudsakligen till stammar med verbkaraktär. kur-ad-o löpning uz-ad-o bruk / användning paf-ad-o skjutning NOTIS (34) Efterstavelsen -ind motsvaras ofta av efterledet -värd i svenska språket. Observera dock att "älskvärd" = vänlig inte skall översättas med "am-ind-a" som anger att någon eller något är värt att älska. En älskvärd person översätts med "Afabla persono". Denna person kan mycket väl vara både "afabla" och "am-ind-a". kred-ind-a trovärdig pag-ind-a prisvärd lauxd-ind-a berömvärd NOTIS (35) Den som är PART i ett mål är DELTAGARE i en rättsprocess. PARTICIP är en verbform som används som adjektiv eftersom den anger handlingen som en egenskap. PASSIVA PARTICIP Bat-it-a anger EGENSKAPEN att ha varit slagen. Bat-at-a anger EGENSKAPEN att vara slagen. Bat-ot-a anger EGENSKAPEN att bli slagen La batita knabo = Den slagne pojken. La batata knabo = Den just nu slagne pojken. La batota knabo = Pojken som skall bli slagen. I esperanto anges alltså PASSIVA PARTICIP med ändelserna -it, -at och -ot AKTIVA PARTICIP Bat-int-a den som utdelat slag. Bat-ant-a den som håller på att utdela slag Bat-ont-a den som skall utdela slag I esperanto anges alltså AKTIVA PARTICIP med ändelserna -int, -ant och -ont. Ofta motsvaras de aktiva participändelserna i svenska av ändelserna -ande, -ende i nutidsformen -ant och av ändelserna -ad , -d, -dd -en eller -t i den passiva varianten. Den slå-ende pojken La batanta knabo En slag-en pojken Batata knabo NOTIS (37) Efterstavelsen -ej anger plats eller lokal. Pregx-ej-o plats där man ber = kyrka lern-ej-o plats där man lär sig = skola mal-san-ul-ej-o plats för personer som är sjuka =sjukhus Det sista exemplet kan bytas ut mot ordet hospitalo som dock inte har innebörden "dårhus" som heter "frenez-ul-ej-o". NOTIS (38) Efterstavelsen -il anger verktyg, redskap eller medel med vilket ordstammens verbformer utföres. trancx-il-o verktyg att skära med = kniv paf-il-o redskap att skjuta med = gevär / bössa il-o redskap / verktyg NOTIS (39) Efterstavelsen -em anger benägenhet för eller till något. dorm-em-a benägen att somna = sömnig babil-em-a benägen att samtala i familjär form =pratsam NOTIS (40) Det finns vissa regler för hur man skriver räkneord på esperanto. Talet tolv skrives DEK DU. I annat fall skulle man tvingas uttala talet mycket onaturligt. dékdu . Däremot skriver man trettio som tridek som ju faktiskt betyder tre gånger tio Talet 47 skriver man KVARDEK SEP. 800 skrives OKCENT eftersom det betyder åtta gånger hundra. Ordet för tusen är "mil". Man får dock inte skriva "trimil" utan skall skriva TRI MIL som betyder tre tusen. Försöker man att uttala ordet "tretusen" så inser man att det rör sig om två ord även i svenska språket. Ordningstalen: Den första, den andra , den tredje o.s.v. skapas med hjälp av ändelsen -a. La tri-a betyder den tredje. La kvin-a, den femte. Esperantister kommer att ha betydligt mindre besvär med hur nästa århundrade skall uttalas. Heter det "två tusen tio" eller "tjugohundra tio". På esperanto säger man "du mil dek" och därmed basta. nul 0 10 dek unu 1 11 dek unu du 2 12 dek du tri 3 30 tridek kvar 4 40 kvardek kvin 5 500 kvincent ses 6 1000 mil sep 7 7892 sep mil okcent nauxdek du ok 8 1000000 miliono naux 9 2000000 du milionoj. NOTIS (41) Efterstavelsen -ec används tillsammans med ordstammar som har adjektiv-karaktär. Den betecknar då en egenskap av den typ ordstammen anger. Motsvarar -het ,-dom och -skap i svenska språket bon-ec-o god-het jun-ec-o ung-dom amik-ec-o vän-skap ec-o egen-skap NOTIS (42) Efterstavelsen -an anger medlemskap, invånare eller anhängare. Klub-an-o klubbmedlem Kurs-an-o kursdeltagare Krist-an-o anhängare av kristendomen (kristen) NOTIS (43) Förstavelsen ge- anger att båda könen ingår i begreppet. Ge-sinjor-o-j Damer och herrar. Ge-jun-ul-o-j ungdomar av båda könen.(pojkar o flickor) Ge-patr-o-j föräldrar (far o mor) NOTIS (43a) Efterstavelsen -acx anger sämsta sorten av något. dom-acx-o ruckel cxeval-acx-o hästkrake acx-ul-o usel person (usling) NOTIS (44) I poesi och andra sammanhang kan man ibland tillåta sig att utesluta -a i bestämda artikeln. Man gör det för att underlätta uttalet och ersätter bokstaven med en apostrof ('). Apostrofen får i poesi även ersätta ändelsen -o. Denna rätt skall dock användas med yttersta försiktighet. Det kan uppstå missförstånd. kredu l'asert' kredu la aserto tro (min) försäkran Observera att man inte får ersätta någon annan ändelse än -o. Finns det ett -n ( d.v.s. ordet är markerat som direkt objekt) får man inte ersätta -on med en apostrof. NOTIS (45) Efterstavelsen -ist anger någon som yrkesmässigt eller i betydande mån sysslar med verksamhet som stamordet anger. polic-ist-o poliskonstapel dent-ist-o tandläkare fisx-ist-o fiskare NOTIS (46) Det nekande ordet "ne" förtjänar viss uppmärksamhet. Här är ytterligare ett exempel på att ordföljden i esperanto inte är absolut fri även om den är mycket fri. Studera följande exempel. mi ne legis gazeton jag läste inte tidning ne mi legis gazetonnej jag läste tidning mi legis ne gazeton jag läste inte en tidning gxi estas tute nekorekta den är helt felaktig gxi ne estas tute korekta den är inte helt korrekt ne, gxi estas tute korekta nej, den är helt korrekt Det får inte förekomma två negationer i samma sats. Vid dubbel negation blir ju satsen jakande mi ne povas ne parolijag kan inte inte tala. D.v.s. jag kan inte hålla tyst = måste tala. NOTIS (47) Efterstavelsen -um har obestämd betydelse. Den är så obestämd att man nu för tiden undviker att använda den. Det finns ett litet antal ord som där denna efterstavelse används. Det är relativt lätt att lära sig dessa utantill. Här följer några exempel. mal-varm-um-o förkylning komun-um-o kommun plen-um-i uppfylla (ett löfte t.ex.) cerb-um-i fundera kol-um-o krage NOTIS (48) cxiu-foj-e är sammansatt av ordet cxiu som hämtats ur den korrelativa tabellen och foj-o som betyder "en gång" med pluralformen "gånger". cxiu alla personer = var och en / varje cxio alla föremål = allting cxia alla egenskaper = varje slags cxie alla platser = överallt cxien i alla riktningar = vart som helst cxiom alla mängder = alltsammans / det hela cxiam vid alla tidpunkter = alltid cxial av alla skäl cxies vars och ens / allas + + + + Ja därmed har vi läst igenom den lilla deckarromanen GERDA MALAPERIS. Kanske du har skaffat boken LASU MIN PAROLU PLU och läst denna boks kapitel parallellt med kapitlen i Gerda Malaperis. Då bör du ha sådana kunskaper i esperanto att du klarar att läsa boken LA VERDA KORO, skriven av ungraren Julio Baghy, på egen hand. La Verda Koro är en skildring av livet i ett fångläger i Sibirien under första världskriget. Det kapitel som har titeln EL LA TAGLIBRO DE MARJA anger årtalet 1919 och visar att esperanto förmår att förmedla känslor. Boken La Verda Koro har ordlistor där alla nya ord i kapitlet tas upp. Det går därför lätt att med en ordlista skapa samma typ av listor som finns sammanställda till Gerda Malaperis. Vill du fortsätta med en bok av samma typ som GERDA MALAPERIS kan du skaffa boken "ILI KAPTIS ELZAN" skriven av Johan Valano, pseudonym för s-ro Claude Piron som uppger att den är skriven på ett humoristiskt sätt och har ett ordförråd som i stort överensstämmer med boken du just läst. Ta som vana att skriva upp ord som du inte förstår i en text. Översätt dem inte på en gång. Det kan ju hända att sammanhanget ger en förklaring till betydelsen. Först sedan boken är läst (eller ordet förekommer så ofta att det påverkar den allmänna förståelsen av texten) är det dags att översätta de ord du inte förstått. Det kan sedan kanske vara lämpligt att läsa om boken, om den var intressant, annars tar man nästa bok och gör på samma sätt. En sak är säker. Det är inte lätt att lära sig något språk, men esperanto är lättare att lära än många andra språk på grund av sin absoluta regelbundenhet. En regelbundenhet som dock inte gör språket torftigt som många anser, utan att ens ha studerat språket. Skövde i oktober 1990 Karl-Gustaf Gustafsson Ordlistor till GERDA MALAPERIS av Claude Piron Sammanställda av Karl-Gustaf Gustafsson oktober 1990. KAPITEL 1. saluto-n hälsningsord (hej) (notis 1 kompendiet) dir-i att säga (notis 2 kompendiet) kiu vem ,vilken, som (notis 3 kompendiet) tiu denne, den där angul-o hörna Ho åh! , o! ack! (notis 4 kompendiet) alt-a hög (notis 5 kompendiet) jes ja ne nej sci-i att veta mi jag est-i att vara (notis 6 kompendiet) nov-a ny student-o-j student-er (notis 7 kompendiet) ver-sxajn-e sannolikt (notis 8 kompendiet) tut-e helt och hållet, alldeles sol-a ensam bel-a vacker knab-in-o flicka (notis 9 kompendiet) ir-i att gå al till, åt , för (notis 10 kompendiet) jun-a ung nur endast, bara, blott. först, icke förr än kio vad, vilket, (något) som okaz-i att hända, att ske, att inträffa, att äga rum ebl-e kanske (notis 11 kompendiet) labor-i att arbeta tro allt för (mycket) mult-e mycket kaj och nenio inget (notis 12 kompendiet) special-a speciell, särskild fakt-e faktum är mal-mult-e lite nun nu (för tiden) ver-a sann, verklig, äkta demand-i att fråga nu nå, nåväl sincera uppriktig ven-i komma sed men (notis 13 kompendiet) grand-a stor (till omfånget) spegul-o spegel jen se!, se här!,här är (notis 14 kompendiet) plej mest (notis 15 kompendiet) vir-in-o kvinna en i la bestämd artikel mond-o världen mal-serioz-a icke allvarlig, o-seriös universitat-o universitet KAPITEL 2. okaz-i hända vi du / ni pal-a blek rigard-i titta strang-a underlig iom något (notis 16 kompendiet) tre mycket (notis 17 kompendiet) ul-o person nov-a ny pet-i be diskret-a diskret diabl-e f-n också (notis 18 kompendiet) mister-o mysterium li-a hans man-o hand ag-i handla / förfara se om vol-i vilja turn-i vända (sig / något) iom-et-e lite grann natur-e naturligt (sätt) vid-i se ke att prav-i ha rätt dum under tiden sxi hon iom något / lite post efter mal-rapid-e långsamt (notis 19 kompendiet) mal-proksim-a avlägsen proksim-igx-i närma sig (notis 20 kompendiet) tas-o kopp alt-a lång (i höjdled) fort-a stark knab-o pojke star-i stå inter mellan ili dem kaj och plu vidare / mera / ytterligare ej ungefär = aj ( interjektion egen fatbur ) halt-i stanna parol-i tala montr-i visa pord-o dörr ali-a annan / annat direkt-o riktning prav-e (det är) rätt re-ven-i åter-komma (notis 21 kompendiet) kvazaux liksom cxu uttalat frågetecken (notis 22 kompendiet) nen-i-o ingen cert-e säkert sxi-a hennes KAPITEL 3. aspekt-i se ut / som / att vara k-i-el som / hur/ på vilket sätt (not. 23 komp.) spion-o spion pov-i kunna / ha rätt att (jmf. rajt-i) kun tillsammans med bon-a-n tag-o-n God dag pardon-i ursäkta salut-i hälsa (på någon) tuj genast grav-as det är viktigt permes-i tillåta cxe intill (notis 24 kompendiet) tabl-o bord kompren-ebl-e naturligtvis (notis 25 kompendiet) mi jag tamen men / dock diskret-a diskret pri om / angående am-o kärlek prefer-i föredraga vir-in-o kvinna prav-i att ha rätt am-deklar-o kärleksförklaring simpl-a enkel fakt-o faktum nu nå / nåväl cert-e med säkerhet (är det så) tre mycket (förstärkning) (notis 25a komp.) grav-i vara viktigt kompren-i förstå vizagx-o ansikte mister-a mystiskt KAPITEL 4 sincer-e uppriktigt vir-o man blond-ul-o blond person (notis 26 kompendiet) do alltså sci-i veta kon-i känna till afer-o sak / angelägenhet respond-i svara demand-o fråga jun-ul-o yngling nen-i-am aldrig antaux-e tidigare por för / till gagn för instru-i undervisa tem-as handlar om kript-ajx-o krypterad skrift scienc-o vetenskap ankaux även / också kriptografi-o kryptografi art-o konst kompren-i förstå sekret-a hemlig mesagx-o meddelande fak-o fack / yrkesområde mal-nov-a-j gamla lingv-o-j språk lern-i lära sig ide-o id‚ de av / från (preposition) profesor-o professor / lärare lingvistik-o språkvetenskap konsider-i anse / betrakta som komunik-i kommunicera do alltså rilat-i sätta i relation till / förhålla sig kon-sent-i samtycka gxi den / det dezir-i önska kun-labor-i samarbeta mal-pli mindre ekzist-i existera am-i älska KAPITEL 5. ankoraux ännu par-o par et-a liten (notis 27 kompendiet) mal-grand-a liten afer-et-o liten sak / mindre angelägenhet ek-rigard-i börja titta, få se ek-halt-i stanna till (notis 28 kompendiet) evident-e uppenbarligen / tydligen for-turn-i vända sig bort atent-o uppmärksamhet sukces-i lyckas plen-e helt for bort subit-e plötsligt super över unu ett (räkneord) sekund-o sekund mal-plen-a tom substanc-o substans drog-o drog (t.ex knark) pec-o bit suker-o socker kasx-e i smyg ceter-e för övrigt pulvor-a i pulverform suker-uj-o sockerskål posx-o ficka oft-e ofta promen-i promenera absurd-a absurd ekstar-i ställa sig upp ek-ir-i börja gå sxajn-i tyckas, verka vara imag-i föreställa sig dram-a dramatisk(t) okaz-ajx-o händelse (notis 29 kompendiet) KAPITEL 6. auxd-i höra bru-o buller fal-i falla sam-a samma pens-o tanke ir-i gå vid-i se rest-i stanna cxi tie här (notis 30 kompendiet) observ-i observera / ge akt på met-i lägga / placera / ställa kaf-o kaffe ambaux båda tim-i att vara rädd hav-i ha temp-o tid diskut-i diskutera trankvil-e lugnt risk-i riskera perd-i förlora KAPITEL 7. en i apenaux knappast al-ven-i ankomma viv-o liv gxis till dess (tills) / fram till ne-konsci-a medvetslös kor-o hjärta bat-i slå mal-fort-a svag opini-i anse / tycka dorm-i sova inform-i informera / tala om för auxtoritat-o myndighet decid-i bestämma vok-i kalla på / tillkalla / ropa på doktor-o doktor kurac-ist-o läkare / doktor almenaux åtminstone / minst fleg-ist-in-o sjuksköterska semajn-o vecka kusx-i ligga komfort-e bekvämt pied-o fot kap-o huvud gxust-a rätta pozici-o ställning memor-i minnas instru-i undervisa KAPITEL 8. mem-serv-a självbetjänings- restoraci-o restaurang long-e länge for-ir-i gå sin väg sekv-i följa ekstere-n ut ur (notis 31 kompendiet) aux eller auxt-o bil vesper-o kväll baldaux snart nokt-igx-i lider mot natt ecx till och med el-ir-i gå ut tra genom cxambr-o rum en-ir-i gå in atend-i vänta urb-o stad pied-e till fots suspekt-i misstänka pal-igx-i blekna rugxa röd tomat-o tomat cxiu-okaz-e i vart fall bus-o buss halt-ej-o hållplats / anhalt decid-i bestämma help-i hjälpa sent-i känna rapid-igx-i öka hastigheten, skynda på ol än (större än) re-trankvil-igx-i lugna ner (sig igen) tie-n dit auxtomat-e automatiskt ek-pasx-i börja ta ett steg / börja gå korp-o kropp krur-o ben (extremiteten) destin-o öde KAPITEL 9. mez-e i mitten urgx-as brådskar dik-a tjock gras-a fet blu-a blå okul-o öga rugx-a röd har-o-j hår rond-a rund kelkaj några minut-o minut prov-i försöka rapid-e snabbt ekzist-i existera vort-ar-o ordlista (notis 32 kompendiet) kred-i tro tie där mal-sam-a olika okup-igx-i sysselsätta sig fak-ul-o fackman tradici-o tradition sven-i svimma nov-ul-o nykomling klas-cxambr-o klassrum ban-cxambr-o badrum administr-a förvaltnings ofic-ej-o kontor epok-o epok generaci-o generation parol-ad-i tala (under längre tid) (not 33 komp) kompat-ind-a stackars (notis 34 kompendiet) zorg-i ha bekymmer om / oroa sig rapid-i skynda / ila iväg fal-sid-i sitta hopsjunken mur-o yttervägg tusx-i nudda, vidröra bat-it-a slagen (notis 35 kompendiet) KAPITEL 10. em-a benägen att... fid-i lita på / förtrösta sig på kar-a kära amik-o vän aventur-o äventyr ek-de från och med / allt ifrån ag-em-a benägen att handla (initiativrik) kred-ind-a värd att tro på (trovärdig) eg-e övermåttan / i högsta grad sxat-i tycka om amik-igx-i bli vänner antaux-long-e för länge sedan tiu-temp-e då / vid denna tidpunkt lern-ej-o skola (notis 36 kompendiet) mal-sam-a olika reciprok-e ömsesidigt / varandra dank-i tacka tre eg-e i absolut högsta grad tie-a-n därvarande / på platsen rådande labor-em-a arbetsvillig (flitig) special-a speciell prefer-i föredra silent-a tyst zorg-em-e omsorgsfullt ver-dir-e sanningen att säga fusx-i fuska / slarva mis-pasx-i ta felsteg (notis 37 kompendiet) mis-pens-i tänka fel dangxer-o fara (farligt) tra-viv-ebl-a stå ut med (genom-lev-bar) mal-sxat-ind-a obehaglig Kapitel 11. ek-hav-i få al-proksim-igx-i närma sig help-i hjälpa kontent-a belåten mank-i sakna urgx-e brådskande vetur-i färdas / åka pane-i motorn stannar fusx-it-a något har utsatts för fusk re-bon-ig-i återställa till gott skick mekanik-o mekanik mir-i förvånas / förundra motor-o motor arangx-o arrangemang objekt-o föremål / objekt ripar-i reparera vetur-il-o färdmedel/fordon (notis 38 kompendiet) jen-a följande dangxer-e farligt banal-a banal kon-sent-i samtycka afabl-a vänlig ripar-ist-o reparatör oportun-e lämpligt / lägligt / lagom sam-temp-e samtidigt mal-kontent-ig-i göra (någon) missbelåten / irritera / manier-o sätt dank-em-o tacksamhet ripet-i repetera Kapitel 12. de-nov-e på nytt ferm-i stänga gxem-i sucka trink-i dricka brand-o brännvin / akvavit sent-i känna frauxl-in-o fröken (ungkarlskvinna) dolor-i göra ont (smärta) al-port-i bära fram hezit-i tveka kap-jes-i nicka jakande vok-o rop polic-o polismakten /polismyndigheten ricev-i ta emot suficx-e tillräckligt sen-konsci-a medvetslös prav-ig-i rättfärdiga ven-ig-i hämta akv-o vatten trov-i hitta soif-i törsta plezur-e med nöje acxet-i köpa kvankam fastän dolor-e med smärta don-i ge ek-sid-i sätta sig komfort-a bekväm / komfortabel fin-fin-e slutligen klar-ig-i förklara sci-vol-a nyfiken / vetgirig pri-pens-i tänka över esprim-o uttryck sur på apud intill cxio allting / allt eksplod-i explodera mort-i dö KAPITEL 13. voj-o väg krom-e dessutom kun-ul-o medresenär silent-ad-o pågående tystnad re-komenc-i börja om sen-vort-e ordlöst long-eg-a mycket lång sci-ant-e att veta (notis 39 kompendiet) amik-igx-em-a benägen att bli vän, vänsäll ne-ebl-a omöjlig komenc-i börja kiom hur mycket / som / när som koncern-i beträffar / berör / angår rakont-i berätta person-o person rajt-i ha rätt / tillåtelse ne-kon-at-o okänd person kutim-e vanligen / brukar kiam när / som cxar ty / emedan forges-i glömma gxentil-a artig las-ant-e låtande dauxr-i pågå pez-e tung (besvärande) rimark-i lägga märke till est-igx-i uppstå absorb-it-a absorberad / helt upptagen av tankar sxofor-i föra ett fordon / är chaufför mal-o motsats gxoj-e glad dauxr-e alltjämt / fortfarande mal-felicx-a olycklig vetur-ig-i skjutsa re-don-i återgälda simil-a liknande serv-o tjänst vort-ig-i kläda i ord sen-pez-ig-i avlasta stult-e dumt cxiam alltid bedauxr-i beklaga propon-o förslag las-i lämna kie-n vart hän / åt vilket håll facil-a enkel preciz-e precis / på pricken / exakt rid-ant-e skrattande rugx-igx-i rodna moment-o ögonblick / moment mal-ver-e osant / lögnaktigt propon-i föreslå gxen-i genera / stör / besvära ie någon stans / på något ställe ie ajn var som helst (ajn förstärker ie) ekzempl-e till exempel tre-ege mycket och i högsta grad perfekt-e perfekt re-vid-o återseende for-vetur-i färdas bort (försvinner) for-turn-i vända bort (släppa med blicken) KAPITEL 14. vek-igx-i vakna (bli vaken) lit-o säng mal-largx-a smal lac-a trött labor-int-a varit arbetande mov-int-a varit flyttande rok-o klippa / block sxton-o sten hor-o timme dorm-o sömn marsx-int-a varit marscherande mont-a berg-s (-väg) unuvorte med ett ord lac-eg-a totalt uttröttad muskol-o muskel plend-i klaga tro-a för mycket ne-hom-e omänskligt mal-sek-igx-i bli våt plor-i gråta mult-e mycket (avser mängd) lum-o ljus situaci-o situation super-i ta överhand dezir-o önskan el-lit-igx-i stiga ur sängen et-a litet esper-ant-e hoppandes (med förhoppning att) mal-ferm-i öppna fenestro-kovr-il-o fönsterlucka mal-help-i hindra en-ven-o inflöde varm-e varmt sagx-e klokt en-las-i släppa in da av pur-a ren aer-o luft sxlos-it-a låst nenie ingen stans segx-o stol brak-o arm (extremiteten) en-sxlos-i inlåst liber-a fri evident-a uppenbar rajt-o rättighet mal-liber-ig-i fängsla mal-antaux bakom rid-i skratta kant-i sjunga tiom så mycket lud-i leka / spela sub under sun-o sol humur-o humor reag-i reagera lauxt-e högt (ljudvolym) kri-i skrika sen-esper-a utan förhoppning (förtvivlad) iam någon gång iam ajn någonsin infan-a barnslig / ett barns..... iu någon (något) nek .. nek vare sig .... eller... for-las-it-a övergiven / övergivet mal-permes-it-e otillåtet neniam aldrig oni man (man behöver inte...) son-i ljuda /låta sen-kuragx-ig-a modfällande / göra modfälld fantom-o spöke KAPITEL 15. maten-o morgon kontent-ig-e tillfredsställande pens-ad-i fundera hieraux igår task-o uppgift (uppdrag) laux enligt / i överensstämmelse med strat-o gata dom-o hus dekstr-a högra mal-dekstr-a vänster posxt-ofic-ej-o postkontor ne-kred-ebl-e otroligt bon-sxanc-a ha tur / tursam magazen-o magasin / varuhus vend-i sälja spec-o sort pan-o bröd dolcx-ajx-o sötsak / godis mebl-o möbel paper-a pappers (av papper) sak-o påse plen-plen-a full cxokolad-o choklad cxi-maten-e denna morgon pli-a ytterligare KAPITEL 16. raport-o rapport (redogörelse) flank-e vid sidan av not-i anteckna numer-plat-o nummerplåt rekon-i känna igen enir-i restoraci-o-n gå in i en restaurang unu-flank-e å ena sidan ali-flank-e å andra sidan real-a reell / verklig grup-o en grupp soldat-o soldat ok åtta (notis 40 kompendiet) naux nio sid-lok-o sittplats mal-sagx-e dumt / oklokt turk-a turkisk pseuxdo-turka ge sig ut för att vara turkisk muzik-o musik vest-ajx-o klädedräkt kelner-o kypare t.n så kallade naci-a national mangx-i äta sup-o soppa hund-o hund kat-o katt kok-id-ajx-o del av hönskyckling cert-ec-o säker-het (notis 41 kompendiet) krom förutom neniu ingen salat-o sallad kuk-o kaka ven-as kommer cxef-e huvudsakligen menu-o meny dauxrig-i fortsätta furioz-a ursinnig / rasande milit-o krig teler-o tallrik flug-i flyga plafon-o innertak gxoj-o glädje atmosfer-o atmosfär / stämning bedauxr-ind-a beklagansvärd / tråkig nom-e nämligen KAPITEL 17. polic-an-o polisman (notis 42 kompendiet) preskaux nästan edz-in-o hustru solv-i lösa (p roblem) problem-o problem kapt-i fånga tra-viv-i uppleva ricx-a rik honest-a ärlig en-miks-i blanda sig i / deltaga i krim-a kriminell histori-o historia (skolämnet) special-ist-o specialist jar-cent-o århundrade motiv-o motiv (= skäl att göra något) uz-ant-e användande sin-sekv-o ordningsföljd komenc-igx-i börja al-igx-i ansluta sig / anmäla sig till vetur-il-o färdmedel / fordon mal-akcept-i neka / vägra att godtaga något frat-o bror frauxl-in-o fröken ge-frat-oj syskon (notis 43 kompendiet) demand-ad-o förhör sxanc-o chans rol-o roll (skådespelar-) konduk-i leda / föra (till) KAPITEL 18. sxangx-i ändra frukt-o frukt pom-o äpple orangx-o apelsin suk-o saft sat-a mätt mal-sat-o hunger kuk-o kaka mangx-ind-a aptitretande (värd att äta) bak-i baka tusx-i känna (på) / beröra varm-et-a ljummen acx-a usel (notis 43a kompendiet) pli kaj pli mer och mer el-port-i fördraga (jmf. el-ten-i) sufer-ig-a plågsam dev-o skyldighet / plikt leg-i läsa dokument-o dokument / handling bezon-i behöva re-ven-i åter-komma princip-o princip alia annat antaux framför / för (länge sedan) promes-i lova cxiam alltid silent-i hålla tyst / tiga sen-soif-ig-a törstsläckande pas-i passera du två tri tre horlogx-o klocka brak-o handled fru-e tidigt mal-frue sent tag-o dag nokt-o natt maten-o morgon vesper-o kväll radi-o radio kased-o kassett aparat-o apparat plend-a klagande plor-em-a gråtfärdig vocx-et-o späd röst aud-igx-i höras sxir-i riva / slita (sönder) pet-eg-i bönfalla tim-i vara rädd tiom så mycket / så hejm-o hem terur-e förskräckligt kompat-u ha medlidande (med mig) tim-eg-i att vara förskräckt rapid-u skynda på / raska på liber-ig-i befria paper-o papper plum-o bläckpenna obe-i lyda kri-acx-i ryta nedlåtande rid-acx-o hånskratt dir-ant-e sägande jxet-i kasta l' serpent-o ormen (i bibeln) (notis 44 kompendiet) KAPITEL 19. fantom-o vålnad / spöke ge-patr-oj föräldrar mal-permes-it-a förbjuden kun-ig-i hålla samman gard-i vakta / bevara sekret-o hemlighet rest-i stanna / förbliva sufer-i lida / utstå kasx-i dölja foj-o tillfälle = en gång serioz-e allvarligt pur-ig-i rengöra vest-oj kläder mont-ar-o bergskedja (många berg) for-las-i lämna perd-it-a förlorad (vilse) sxtel-i stjäla sam-klas-an-o klasskamrat plan-i planera serv-ist-in-o tjänarinna (notis 45 kompendiet) KAPITEL 20. auxskult-i lyssna antaux-sent-i känna på sig / ana att baldaux snart sxlos-il-o nyckel serur-o lås vizit-ant-o besökande tiel på detta sätt re-e åter ten-i hålla ( här vrider) divers-a olika direkt-o riktning sin-ten-o hållning sen-strecx-a avspänd ge-jun-ul-oj ungdomar klar-ig-i förklara sep sju ok åtta naux nio ses sex kvar fyra el-ig-i frambringa / avge (ljud) sav-it-a räddad edz-o make amator-o amatör et-ul-in-o liten flicka onkl-in-o faster / moster / tant mal-kovr-i upptäcka / avslöja cel-i ha som mål mal-liber-a fången traduk-i översätta per-fort-e med våld sur-kased-a inspelat sen-mank-e komplett / fullständig / allt el-ir-ant-e (varande) på väg ut kondicx-o villkor lit-o säng dub-i tvivla KAPITEL 21. mal-lauxt-e lågt (volymmässigt) sin-don-em-a underdånig (?) en-am-igx-i bli förälskad neces-e nödvändigt bru-i föra oväsen gard-ant-o den vaktande (vakten) nask-igx-i födas dek kvina jarcento 1400-talet dauxr-i pågå jen .. jen.. än (stark) ... än (svag)... epok-o epok / period / skede mez-o mitten membr-o medlem katolik-o katolik protestant-o protestant ortodoks-ul-o ortodox jud-o jude islam-an-o muslim (mohammedan) budhan-o buddist internaci-a internationell super-naci-a övernationell unu-ig-o förening harmoni-o harmoni religi-o religion interkomprenigo samförstånd tradici-o tradition moral-a moralisk filozofi-a filosofisk elit-o elit el-pens-it-a uttänkt sxtat-o stat ekzist-o existens persekut-i förfölja ricx-a rik mult-valor-a dyrbar indik-i indikera / pekar mot not-i anteckna detal-o detalj not-libr-o anteckningsbok adiaux adjö (eg "till Gud" kan tolkas ominöst) ferm-igx-is i stängt tillstånd (stängd) for-sven-i avlägsna (sig) / försvinna (alt 2 PV) KAPITEL 22. flug-haven-o flyg-hamn / flygplats cxe-est-i närvara arest-i arrestera vojagx-o resa pag-i betala bilet-o biljett prepar-i förbereda band-o band / gäng reciprok-e ömsesidigt cert-igx-i förvissa sig part-o del av helhet trov-ajx-o fynd pied-o fot kavern-o grotta trans över / bortom / på andra sidan ekzempl-e till exempel insul-o ö sxip-o skepp cxu ne ? eller hur ? sxip-e med skepp (notis 46 kompendiet) ig-i göra mal-san-a sjuk liber-temp-i fira semester apud intill konstant-e konstant / jämt och ständigt felicx-e lyckligtvis hodiaux idag preskaux nästan ien ajn vart som helst avi-ad-il-e med luftfarkost (flyg) du-on-e till hälften placx-i tilltala / behagar ter-o jord firm-a fast akv-o vatten aer-o luft inter-romp-i avbryta morgaux i morgon al-ven-i komma ni-a vår nokt-o natt temperatur-o temperaturen veter-o väder star-ig-i ställa upp tend-o tält manier-o sätt lu-i hyra kost-i kosta rimed-o medel / resurs / utväg sekv-ant-a följande vek-igx-i väcka arangx-i arrangera kasx-ej-o gömställe decid-it-a (förut) bestämd signal-o signal sol-ec-a ensligt region-o område / region difin-it-a bestämd (anvisad) / definierad mal-antaux bakom rok-o klippa oportun-e lämpligt / lägligt / bekvämt KAPITEL 23. antaux-i komma före literatur-o litteratur kofr-o koffert / väska met-it-a placerad / lagd sxton-o sten desegn-o ritning / teckning sign-o tecken for-pren-i ta bort igx-i bli montr-igx-i visa sig vara plen-ig-it-a fylld kork-o kork protekt-i skydda kontraux mot mal-sek-ec-o väta / fukt el-tir-i dra ut il-o verktyg KAPITEL 24. libr-o bok lauxt-leg-i läsa högt persekut-ad-o förföljelse cxes-i sluta spirit-o själ / ande re-trov-i åter-finna aplik-i tillämpa frat-ar-o brödraskap konsist-i bestå av Vero Sanningen Just-ec-o Rättvisan Dign-ec-o Värdigheten Respekt-o Respekten Inter-kompren-o Samförståndet Honest-ec-o Ärligheten Kompat-em-o Medkänslan Kon-o Kunskapen monat-o månad Frat-ec-o Broderlighet cxi-last-a sistnämnda proksim-um-e ungefär (notis 47 kompendiet) operaci-o operation histori-ist-o historiker hazard-e av en tillfällighet / tillfälligtvis Vatikan-o Vatikan-staten esplor-o undersökning kelk-temp-e vid någon tidpunkt foto-kopi-i fotokopiera trans-ir-i övergå (till) dorm-ig-i söva t.n. = tiel nomata så kallad narko-analiz-o narko-analys (psykiatrisk sömn-analys) injekt-i injicera influ-o påverkan koncern-a ifrågavarande KAPITEL 25. paper-uj-o portfölj fart-i må, befinna sig i ngt tillstånd san-stat-o hälso-tillstånd mal-aper-int-a försvunnet am-ant-o älskare tia-manier-e på sådant sätt koleg-o kollega pal-igx-i blekna unu-foje en gång du-foje två gånger tri-foje tre gånger cxiufoje alltid (alla gånger) (not 48 kompendiet) rifuz-i vägra / avslå invit-o inbjudan instru-i undervisa kadr-o ram rilat-o förhållande / samband dev-ig-i tvinga mal-sagx-ec-o dumhet (o-klok-het) stult-ec-o dumhet / enfald mal-estim-e med ringaktning ek-de alltifrån komenc-o början Di-o Gud sincer-e uppriktigt real-ig-i realisera / förverkliga mal-gxoj-et-a nedstämd /sorgsen *********************