Självstudier
Esperanto presenterades 1887 av LL Zamenhof under pseudonymen Dr-o Esperanto. Efter någon tid började man tala om "Esperantos språk" vilket sedan blev namnet på språket. 1905 hölls första Esperantokongressen då man antog
Esperantos fundament, som består av 1 Zamenhofs tal till kongressen 1905. 2. De 16 grundreglerna. 3 Övningssamling med ordlista Idag används Övningssamlingen som referens av läroboksförfattare och språkintresserade när man vill finna grundläggande modeller för språket Esperanto.är en komplett språkkurs med språklaboratorium. Kursen omfattar 12 kapitel med 10 - 15 sidor. man kan använda kursen för själstudier eller utnyttja möjligheten att få hjälp med rättning av insändnings uppgifter.
GERDA MALAPERIS av Claude Piron
Läroboken har använts som nybörjarbok för universitetsstuderande, men används idag oftast som material för fortsättningsstudier.
Vill du använda
Gerda malaperis eller Kurso de Esperanto som studiematerial och anser dig i behov av hjälp att rätta övningsuppgifterna kan du sända dem till kgesperantoCHE@comhem.se (OBS: Skriv in adressen för hand utan bokstäverna CHE, som är ditsatta för att hindra spam.)
Ordlistor till GERDA MALAPERIS av Claude Piron
Sammanställda av Karl-Gustaf Gustafsson oktober 1990.
STUDIEHANDLEDNING
Ordlistan består av tre avdelningar.
Avdelning 1 innehåller ett mycket allmänt hållet avsnitt om grunderna för Esperantos uttal och alfabete.
Avdelning 2 innehåller ett 50-tal GRAMMATIKNOTISER och omfattar sidorna 6 - 23.
Avdelning 3 innehåller 25 ordlistor, en för varje kapitel. Vid sidan av vissa ord finns en hänvisning till GRAMMATIKNOTISER.
Vid självstudier börjar man att studera avsnittet om uttal och grammatik på sidorna 3 - 7 . Man bör läsa igenom varje kapitels ordlista innan man läser texten i GERDA MALAPERIS. Orden har i stort sett skrivits i den ordning de förekommer i texten. Läs därefter texten i kapitlet högt för att öva uttalet.
Kapitel 1 - 4 innehåller merparten av hänvisningar till GRAMMATIKNOTISER. Nybörjaren bör, efter genomläsning av ett kapitel, studera de notiser vars nummer anges inom parentes efter det aktuella ordet.
Man lär sig inte något språk utan att studera. Esperanto är inget undantag. Däremot lär man sig Esperanto mycket snabbare än något annat språk.
Det är DU som avgör om DU skall få nytta av Esperanto. KRÄV att få använda språket vid internationella kontakter. Skaffa brevvänner. Läs Esperantolitteratur!
Boken GERDA MALAPERIS, författad av Claude Piron, rekommenderades ursprungligen som "progresa literaturo", d.v.s. för fortsättningsstudier.
Utöver GERDA MALAPERIS finns boken LASU MIN PAROLI PLU skriven av samma författare. Denna bok är avsedd att läsas jämsides med GERDA MALAPERIS.
När jag inte fick tag i de ordlistor författaren nämner som hjälpmedel vid studiet av GERDA MALAPERIS, beslöt jag mig för att göra en egen sammanställning av de nya orden i varje kapitel. Jag skrev dessutom kommentarer till de grammatiska nyheter som presenterades. Projektet resulterade i ett femtiotal notiser av varierande längd där grammatiken förklarades.
Min förhoppning är att dessa notiser skall göra det möjligt att använda GERDA MALAPERIS vid självstudier.
90.10.09 fick jag skriftligt tillstånd av författaren till Gerda Malaperis att publicera mitt häfte. I brevet bad s-ro Claude Piron att jag skulle göra läsaren uppmärksam på att han producerat ytterligare material. Det ena är en samling berättelser med titeln VERE Aŭ FANTAZIE som innehåller berättelser på c:a 1500 ord i medeltal. Händelserna utspelas i Afrika, Asien, Syd Amerika liksom i Europa. Boken är utgiven av förlaget FONTO, Chap‚o, Brasilien.
Den andra boken, en kort roman, heter DANKON AMIKO och är utgiven av förlaget "Pro Esperanto" (Pf 28, A-1014 Wien, Aŭstrio). Denna bok är skriven så att den som läst Gerda Malaperis redan behärskar 95 % av ordförrådet.
Vidare meddelar författaren att han snart kommer att utge en andra kort roman med titeln LA KISA MALSANO" vilket är en humoristisk berättelse. Denna korta roman kommer också att utges på förlaget "Pro Esperanto" i Wien.
Lycka till med språkstudierna.
* * * * * *
Innan man börjar läsa GERDA MALAPERIS är det lämpligt att studera
uttalsreglerna som gäller i Esperanto. Helst bör man skaffa ett kassettband med
någon lämplig mönstertext. 1. Alfabetet består av 28 bokstäver med fixerade ljudvärden. 2. Betoningen skall alltid ligga på näst sista stavelsen. En stavelse består
antingen av en enda vokal, a,e,i,o och u eller av en vokal tillsammans med en
eller flera konsonanter. Observera att ŭ, j och ĵ är konsonanter. Exempel på stavelser: Esp-er-ant-o, hó-mo eller hóm-o. 3. Vokalerna a och o uttalas som i ordet SALDO. D.v.s. A är ganska kort och
öppet. O låter närmast som ett svenskt å. 4. Vokalen e uttalas som i ordet ledde, d.v.s. nästan ett ä-ljud. 5. Vokalen u låter som ett svenskt o i t.ex. namnet Olle. 6. Vokalen i uttalas som svenskt i och ganska kort. 7. Konsonanten c uttalas som t+s. g uttalas som g i gurka, aldrig som g i
giraff eller göra. Den som har svenska som modersmål bör tänka på att
bokstäverna g och k måste höras tydligt. Ex: stan-go , flan-ko. Konsonanten z
uttalas som ett tonande s-ljud. 8. De 6 bokstäver som är övertecknade med cirkumflex eller bréve uttalas
enligt följande: ĉ tje-ljud med tydligt försteg av t. (ttj i kattjut) ŝ sje-ljud som i svenska maskin. ĵ tonande sje-ljud. (franska journal) ĝ kombination av d + ĵ ĥ det tyska ach-ljudet brukar anges som mönster. ŭ diftongljud. Uppträder tillsammans med a och e. Uttalas som i Europa
tillsammans med e. A-varianten kan demonstreras med ett skånskt "jau".
Övriga bokstäver uttalas som de svenska. Dock bör man uttala bokstaven r som
ett tungspets r och inte ett skorrande skånskt r-ljud. Redan vid dessa grundläggande studier gör man en betydande tidsvinst jämfört
med studier av nationella språk. Eftersom Esperantos bokstäver är tilldelade ett
oföränderligt fonetiskt värde behöver man inte lära sig ett speciellt fonetiskt
alfabet. Grammatikavsnittet är avsett som repetition för den som inte funderat över
grammatik på länge. Det kan vara lämpligt att studera detta avsnitt innan man
börjar läsa boken GERDA MALAPERIS. Siffror inom parentes ( ) i ordlistorna till GERDA MALAPERIS ( se sid. 30 -
53) hänvisar till motsvarande grammatiknotis.
På adressen
http://www.esperantointernacia.hpg.ig.com.br/gerda.htm kan man lyssna till
uppläsning av kapittel 1 - 4
Varje språk består av ett antal ord, det så kallade ORDFÖRRÅDET
Orden brukar delas in efter sin karaktär i grupper = ORDKLASSER. T.ex.:
Klass 1 föremål /
individer (hus, hund =
substantiv)
Klass
2 egenskaper (gul, god =
adjektiv)
Klass 3
verksamhet (äta, springa =
verb)
Klass 4
sätt (snabbt, långsamt =
adverb)
Klass 5
antal (en, två tre... =
räkneord)
Klass 6
lägesbeskrivande (på, under över =
prepositioner)
Klass
7 riktningsbeskrivande (mot, till, in =
prepositioner)
Klass
8 ersättningsord (du, han, jag = pronomina)
o.s.v.
En mening innehåller ett antal ord som är hämtade från de olika ordklasserna och de upphöjs nu till att dessutom ha funktionen av att vara en satsdel eller del av en satsdel.
En del i meningen (satsdel) talar om vilken verksamhet som pågår.( P = predikat), en satsdel som talar om vem som utför verksamheten ( S = subjekt) t.ex.:
S P S P
Fisken
sprattlar. Gnistan
flyger.
La fiŝo baraktas. La fajrero flugas.
Exemplen använder ord som beskriver verksamheter som inte RIKTAS mot något eller någon. Dessa ord brukar kallas
INTRANSITIVA verb.Dessa ord följs för det mesta av en upplysning om VAR verksamheten pågår. T.ex. I NÄTET, ÖVER FÄLTET eller PÅ STOLEN.
Fisken sprattlar i nätet
Han sitter på stolen
Han går på vägen.
Fågeln flyger över fältet.
Det vanliga är dock att orden beskriver en verksamhet som riktas mot någon eller något. Dessa ord brukar kallas TRANSITIVA verb och de kräver:
En satsdel som talar om mot vad eller vem verksamheten RIKTAS.
Den sista satsdelen brukar kallas för direkt objekt eller ackusativobjekt.
De tre orden DU ,HON och SLÅR kan kombineras på följande sätt:
du hon slår vi ŝi batas
du slår hon vi batas ŝi
hon slår du ŝi batas vi
hon du slår ŝi vi batas
slår du hon batas vi ŝi
slår hon du batas ŝi vi
När det gäller svenska är kombinationerna i princip omöjliga att förstå.( Med viss betoningsteknik kan man få en viss mening i de första fyra kombinationerna. ) Vi är faktiskt tvungna att använda orden DIG och HENNE samt dessutom placera orden sist i kombinationen för att det skall bli glasklart mot vem handlingen "slår" RIKTAR sig.
Du slår HENNE
Hon slår DIG
I svenskan löser man problemet att PEKA UT vem eller vad som utsätts för en verksamhet, både genom ordföljd och med särskilda ord.
Tabellen med esperantoorden är totalt omöjlig att tolka eftersom ordföljden enligt detta språks grammatik i princip är fri (nekande ord och prepositioner måste placeras på visst sätt, men helt regelbundet). Det innebär att samtliga kombinationer har exakt samma betydelse:
Nämligen ett
PÅSTÅENDE. Frågan är bara vem som råkar illa ut. DU eller HON.
(La demando estas nur: ĉu ŝi aŭ vi estos batata? Observera det lilla ordet
ĉu som inleder FRÅGESATSER där de speciella frågeorden av typen kio, kial o.s.v. saknas)
Esperantos regelverk ( grammatik ) har en mycket enkel lösning på problemet att peka ut den eller det som utsätts för verksamheten. Man använder bokstaven "
n" som RIKTNINGSMARKERING.
Resultatet av denna grammatikregel är att man kan tillåta en mycket fri ordföljd i Esperanto.
Skriver man:
ŝi batas vi-n är det ställt utom alla tvivel att det är DU som råkar ut för ett slag från henne. Även om man vänder på ordföljden: Vi-n batas ŝi så är det lika glasklart vem som råkar illa ut.
De som lär sig esperanto brukar ofta ha svårigheter att skilja på verksamheter som kan överföras på något eller någon (transitiv verksamhet) och sådana verksamheter som inte överförs på någon eller något (intransitiv verksamhet).
Den senare sortens verksamheter skall INTE ha någon RIKTNINGSMARKERING ( n ). Ex:
La fiŝo saltas en la akvo.
Fisken hoppar i vattnet.
Esperantoorignalet är entydigt. Fisken finns i vattnet där den utför hopp. Den svenska översättningen är tyvärr inte entydig. Beroende på betoning kaj man tolka det som
Fisken hoppar ute i vattnet.
eller
Fisken hoppar ned i vattnet
Denna dubbeltydighet undviker man i Esperanto genom att använda
RIKTNINGSMARKERINGEN (-n )La fiŝo saltas en la akvo-n
betyder : Fisken hoppar ned (in i ) vattnet.
La fiŝo saltas en la akvo.
betyder: Fisken hoppar ute i vattnet
Öva:
Markera de verb som är intransitiva i ordlistan som hör till GERDA MALAPERIS. (se sida 23 - 43)
Skriv korta meningar där intransitiva verb är predikat.
* * *
Notiserna får inte uppfattas som en fullständig esperantogrammatik. Notiserna har bara till uppgift att vägleda vid analys av innehållet i Gerda Malaperis. Å andra sidan innehåller notiserna så mycket av esperantos grammatik att det bör vara fullt möjligt att studera vidare på egen hand. En betydligt mer komplett förklaring av esperantogrammatiken finns i form av PMEG ( http://bertilow.com/pmeg/ ) som dock kräver att man kommit en bit på väg i sina esperantostudier eftersom den är skriven helt på Esperanto.
Den fullständiga meningen borde vara "Mi diras saluto-n al vi" I dagligt tal underlåter man detta och säger rätt och slätt "saluton" som betyder "en hälsning". T.e. ( Tio estas = D.v.s.) Saluti per la vorto saluto. Att hälsa med ordet hälsning. åter 1
Alla verb i ordlistan skrives i grundformen (infinitiv). Lämplig övning är att, med utgångspunkt från infinitivformen, sätta upp en tabell enligt nedanstående mönster.
dir-i att säga (grundformen)
dir-as säger (pågående handling)
dir-is har sagt (avslutad handling)
dir-os kommer att säga (handling som skall påbörjas)
dir-us skulle säga (om) (vilkorsform)
dir-u säg (må säga) (uppmaningsformen)
I nationella språk finns betydligt fler verbformer definierade. Det är dock fullt tillräckligt med de sex former som används i Esperanto. Eftersom böjningsmönstret är helt regelbundet behövs inte någon exercis med så kallade STARKA VERB. Vi har redan nu sparat många studietimmar jämfört med ett nationellt språk.
Öva:
Skriv minst en mening för varje verbform.
Diri la veron. (Att) säga sanningen.
Li diras la veron Han säger sanningen.
Li diros la veron Han kommer att säga sanningen. o.s.v.
Gör sedan om meningarna till frågesatser genom att använda frågeordet ĉu eller något av ki-orden. Åter2
Det som skiljer påståenden och frågor åt i Esperanto är att frågor alltid måste föregås av ett frågeord som börjar på K, ex kIu, kIo, kIa .... eller det allmänna frågeordet ĉu. I esperanto finns en serie ord som har bokstaven "i" gemensam. Dessa ord ingår i den så kallade
KORRELATIVA tabellen. Denna tabell innehåller ord som kan ersätta ett föregående ord i satsen. Det ord som ersätts ( understrukna ) kallas KORRELAT.Vi tar ett exempel:
En flaska är borttappad av doktor Johansson, SOM har kork i halsen.
Sannolikt borde man ha skrivit:
En flaska, SOM har kork i halsen är borttappad av doktor Johansson.
D.v.s. om man inte menar att doktor Johansson verkligen har kork i halsen ( är korkad med andra ord ).På esperanto ser meningarna ut så här:
Butelo estas perdita de doktoro Johansono KIU havas korkon en la kolo.
Butelo KIU havas korkon en la kolo estas perdita de doktoro Johansono.
Den korrelativa tabellen innehåller pronomen som används för att ersätta ett
SUBSTANTIV eller ett ADJEKTIV. PRONOMEN (istället för namn)I den svenska grammatiken har man definierat följande typer av pronomen.
1. Personliga pronomen som inbegriper reflexiva och reciproka pronomen
2. possessiva pronomen (ägande)
3. demonstrativa pronomen ( utpekande). I gruppen ingår även s.k. determinativa pronomen.
4. relativa pronomen som hänvisar till ett s.k. KORRELAT ( buteljen och doktor Johansson )
5. interrogativa pronomen ( frågande ).
6. indefinita pronomen (obestämda).
ADVERBIAL
En annan grupp ord som vållar besvär i svensk grammatik är de så kallade adverbialen. Ett adverbial tillhör inte någon bestämd ordklass utan är en SATSDEL som ger svar på frågor av typen : Var?, När?, Hur?, Hur mycket?, Hur länge?, På vilket sätt?
I esperanto har dessa frågeord sammanförts i den förut nämnda korrelativa tabellen vars struktur framgår av nedanstående skiss.
IU = Person
IO = föremål
Frågande K IA = egenskap
Utpekande T IE = plats (rum)
Obestämda - IEN = riktning
Gemensamma Ĉ IOM = mängd
Nekande NEN IAM = tid
IEL = sätt
IAL = orsak
IES = ägande
Tabellen gör det överflödigt att definiera olika typer av pronomen och adverbial. Det räcker att man lär sig systemet att använda tabellen. Det är inte heller nödvändigt att lära sig tabellen utantill. Denna kunskap infinner sig allt efter studierna fortsätter.
Ställer man t.ex. frågan Vem är det? vet man instinktivt att det är en person som man frågar efter. Alltså vi använder det ord som uppstår genom kombination av K-
i-U som enligt tabellen frågar efter en person. Ordet "det" uppfattas instinktivt som ett utpekande ord avseende den person som efterfrågas. Vi skall således använda det ord som uppstår genom kombination av T-i-U som ju är ett ord som pekar ut en person.Kiu estas tiu? betyder således Vem är det?.
Var sitter du? Ordet "var" frågar efter plats: Alltså använder vi det frågeord som uppkommer av kombinationen K-i-E.
Kie vi sidas ? betyder alltså : Var sitter du ?
Det som till en början kan verka vara krångligt visar sig alltså vid närmare analys vara mycket rationellt och tidsbesparande. Åter 3
Ordklassen
INTERJEKTIONER utgörs av ord som inte kan böjas i svenska språket utan måste kombineras med andra ord. Kombinationen "ho ve" kan översättas med " ack tyvärr. Utöver kombination finns möjlighet att i Esperanto lägga till olika ändelser. Ve-o betyder "ett verop / klagorop" Ve-i betyder "att ropa ve / att jämra sig". Åter 4
Egentligen finns inga ord i esperanto utan s.k.
ORDSTAMMAR. Varje ordstam kan användas till att skapa ord som tillhör viss ordklass. Vill man skapa ett ord som tillhör ordklassen ADJEKTIV får ordstammen ändelsen "-a". Ett adjektiv kan anges i entalsform eller flertalsform i esperanto. Adjektiven utgör en kvalitetsbestämning till ord i klassen substantiv. Anger man ett substantiv i pluralform (se 7) måste adjektivet också anta pluralformen. Bel-a-j dom-o-j. Åter 5
Verbet "vara" är en form av "är" som på esperanto skrives "est-as". Det som ännu inte "är" "kommer att bliva" vilket på esperanto skrives "est-os". Uppmaningen "Var diskret" blir således "Est-u diskret-a" (se kapitel 2). "Har varit diskret" blir "est-is diskret-a".
Ordstammar som får ändelsen -o används som substantiv. D.v.s. ord som betecknar föremål eller personer. Substantiv kan antingen anges i entalsform eller flertalsform. I esperanto används ändelsen -j för att beteckna flertal. En student = student-o. Studenter (manliga) = student-o-j Åter 7
Ordstammar som skall användas som
ADVERB, d.v.s. sådan ord som talar om hur något utförs, skall förses med ändelsen "-e". Ordet för "sannolikt" har skapats genom en kombination av stammen "ver-" som med ändelsen -a talar om att något har kvalitet av att vara sant samt stammen ŝajn- som i verbvarianten anger att något tycks vara på visst sätt .D.v.s. tycks vara sant = sannolikt. Ver-e li estas kompat-em-a = Han är sannerligen medlidsam. Åter 8
Ett substantiv , adjektiv och adverb kan ges en feminin form genom att förses med tillägget (efterstavelsen) -in. Vid inlärning av esperantos ordförråd sparar man således en massa tid genom att man alltid vet hur den feminina formen skall tas fram.
I svenska språket har vi tupp och höna. På esperanto har vi koko , kok-in-o. Det finns ett 40-tal efterstavelser som i princip kan kopplas ihop med vilken ordstam som helst.
Det är också möjligt att skapa fristående ord av efterstavelserna. så t.ex. betyder "in-a" kvinnligt. In-a manier-o = feminint sätt.
Efterstavelserna lär man sig enklast genom att analysera dem allt efter som ordförrådet kräver användande av dem. Här kan nämnas efterstavelsen -id som anger avkomma. kok-id-o anger således en tuppkyckling medan kok-in-id-o anger att det är en hönkyckling.
Man bör dock inte använda kombinationen vir-id-o som skulle betyda son. Ordet för son på esperanto är "fil-o" och dotter blir då "fil-in-o". Däremot går det bra att använda kombinationen hom-id-o som betyder "människoson". Åter 9
I grammatikavsnittet gjordes gällande att ordföljden i esperanto är fri. Det bör observeras att ordföljden därmed inte är absolut fri. Vi såg i exemplet med den borttappade flaskan att det kan uppstå missförstånd om man t.ex. placerar ett pronomen för långt från ordet som det syftar på (korrelatet).
I esperanto har prepositionerna al, dum, ĝis, apud ...o.s.v. absoluta betydelser. I bland kan det uppstå tveksamhet om vilken preposition som skall användas. Man har då möjlighet att använda den allmänna och obestämda prepositionen "je" som dock bör användas med försiktighet.
Mitt liv är fyllt MED bekymmer.
Mia vivo estas plena JE zorgoj.
Prepositionen KUN betyder tillsammans med, i sällskap med och är inte användbar i detta fall. Man kan eventuellt tänka sig att prepositionen AV kunde användas. Gjord AV trä ( farita el ligno) . Äges AV Johansson. Posedata DE Johansono. Ett liv fyllt AV bekymmer, kan dock inte översättas med vare sig DE eller EL. Prepositionen "de" anger ägande och "el" anger rikting varifrån något kommer eller är tillverkat av.
I svenska språket har således prepositionen AV flera olika betydelser. Det brukar vara ganska svårt för svenskar att vänja sig vid prepositionernas precisa betydelse och att man i många fall måste tillgripa den allmänna prepositionen JE.
Han går mot mig Li iras al mi
Han ger mig en hund Li donas al mi hundon
Termen
DATIV i grammatik betecknar givande och svarar på frågan "åt vem" eller "för vem" något gives eller utförs.Tänk på att denna sats innehåller ett så kallat direkt objekt som utsätts för verksamheten ge (hunden) samt ett så kallat dativobjekt (mig) till vilket objektet överlämnas.
Prepositionen måste, som namnet anger, alltid komma före det ord som handlingen riktas mot. "Al mi" inte "mi al". Även om man skulle glömma markera det direkta objektet skulle följande meningen: "Li donas mi(n) al hundo". kunna uppfattas som att någon använder mig som foder till en hund. Ruggigt eller hu? Åter 10
Efterstavelsen -ebl motsvarar slutleden -bar och -lig i svenska språket:
använd-bar = uz-ebl-a,
läs-lig = leg-ebl-a .
La skribo ne estas legebla.
Skriften är inte läslig.
La ĉambro ne estas uzebla.
Rummet är oanvändbart.
Ne estas EBLE fari tion
Det är inte MÖJLIGT att göra detta.
Eble tio ne estas far-ebl-a
Det är möjligt att detta inte är möjligt att göra.
vilket kan skrivas
Det går kanske inte att utföra.
Tips: Skaffa en bra ordlista, gärna Plena Vortaro, där man ger flera exempel på ändelsernas (suffixens) användning. Åter 11
Ordet NEN-I-O är hämtat ur den korrelativa tabellen. NEN anger nekande. I är gemensamt. O anger att det är ett substantiv d.v.s. inget föremål.
Neniu betyder: ingen person = ingen.
Nenio betyder: inget föremål = inget
Nenia betyder: ingen egenskap = inget slags.
Nenie betyder: ingen plats = ingen stans.
Nenien betyder: i ingen riktning = inte i någon riktning
Neniam betyder: ingen gång = aldrig
Nenial betyder: av inget skäl = ingen orsak..
Neniel betyder: på inget sätt = ingalunda
Nenies betyder: inte någons = ingens
Det är en lämplig övning att göra samma analys av övriga ord som kan skapas av den korrelativa tabellen. Åter 12
Sed tillhör ordklassen KONJUNKTIONER. Dessa ord används som "lim" i språket. Ordet "sed" anger ett motsatt alternativ vilket framgår av exemplen nedan.
Jag är rik MEN hon är vacker.
Mi estas riĉa SED ŝi estas bela.
Li ne nur estas riĉa SED ankaŭ bela.
Han är inte bara rik UTAN vacker också. Åter 13
Ordet JEN ställer till en del bekymmer för oss svenskar. Det är ett adverb som används för att påkalla uppmärksamhet mot något som man redan anar eller vet skall komma. Har man stämt möte med någon kan det vara lämpligt att säga: "Jen mi estas" för att tala om att "här är jag".
Jen ..........jen.................
Jen mi kuris jen mi iris betyder: Än sprang jag än gick jag. D.v.s. en stund sprang jag och en stund gick jag. Åter 14
God godare godast
Bra bättre bäst
Stor större störst
Intelligent mer intelligent mest intelligent
Detta är exempel på hur man KOMPARERAR (jämför) adjektiv i svenska språket. I princip måste man lära sig hur varje adjektiv eller adverb skall kompareras. Det finns inget uppenbart system.
I esperanto använder man genomgående orden PLI och PLEJ vid komparation. D.v.s. ett mycket enkelt och uppenbart system som alltid kan följas.
Bona pli bona plej bona
Bone pli bone plej bone
Granda pli granda plej granda
inteligenta pli inteligenta plej inteligenta Åter 15
Här följer tabellen för obestämda ord i den korrelativa tabellen.
iu någon person = någon
io något föremål = någonting
ia någon sorts egenskap
ie någon plats = någonstans
ien någon riktning
iom något, lite,
iam någon gång, (det var) en gång
iel på något sätt
ies någons
Sagor brukar börja med "Iam estis reĝo kiu ...." "Det var en gång en kung som ...." Åter 16
Uttrycket "diabl-e" betyder "djävligt" och torde i nu aktuellt sammanhang kunna översättas med "fan också" eller varför inte " Fa-an, nu står han ivägen".
Någonstans har man påstått att det inte går att uttrycka svordomar på esperanto. "Blasfem-i" betyder just att använda en svordom, d.v.s. att svära. Eftersom begreppet finns i språket torde det vara fullt möjligt att svära på esperanto.
Enligt svenskt språkbruk kan man svära inför en domstol, men då menar man inte att man använder svordomar utan att man "går ed" på att något är sant. På esperanto heter det "jur-i".
Vad som är en svordom kan ibland vara mycket svårt att avgöra. Definitionsmässigt är det bl.a. att förolämpa (insult-i) Gud eller en religion. Ett annat alternativ är att man på ett förolämpande sätt förbannar någon.
Även om svordomar bör användas i mycket begränsad omfattning finns det i bland tillfällen då man vill uttrycka sin ilska eller besvikelse. Ett språk utan svordomar vore ganska slätstruket.
Det svenska uttrycket "Måtte fa-an ta dig" kan översättas med "Prenu vin la diablo" och torde av de flesta uppfattas som en svordom. Jag överlåter åt den ärade läsaren att, vid behov, göra en mer djuplodande analys av svordomar och invektiv.
I svenska språket finns en mängd ord som inleds med förstavelsen o-. En sådan förstavelse brukar kallas för PREFIX och har en bestämd betydelse. I svenska språket anger prefixet o- att det rör sig om en motsats.
Vanlig O-vanlig
Seriös O-seriös
I esperanto finns ett tiotal prefix som kan användas för att skapa nya ord. Prefixet o- motsvaras i esperanto av prefixet mal-.
sek-a torr mal-seka våt
jun-a ung mal-juna gammal
help-i hjälpa mal-help-i hindra
bon-a bra mal-bon-a dålig
Observera att mal- inte innebär sämre kvalitet utan att det är fråga om en motsats. Åter 19
Efterstavelsen (suffixet) -iĝ anger att någon eller något försätts i det tillstånd som ordstammen anger. För den som har svenska som modersmål brukar den här efterstavelsen vålla en del besvär.
Allmänt kan sägas att verksamheten som stamordet anger överförs på satsens subjekt då suffixet -iĝ används.
Subj Predikat
Han RODNAR (d.v.s. blir/är röd i ansiktet)
Li ruĝ-iĝ-as
Romp-as betyder "bryta av / ha sönder / " d.v.s. en nu pågående handling. Romp-iĝ-as anger att något håller på att gå sönder (går sönder)
Pal-a betyder "blek". Paliĝ-as betyder att någon eller något håller på att bli blekt. D.v.s. bleknar.
far-as betyder gör. Far-iĝ-as betyder att någon eller något håller på att bli något, d.v.s. någonting blir.
Li far-iĝ-as kolera. Han blir arg.
Li sid-iĝ-as. Han sätter sig. (gör så att han blir sittande) Åter 20
Prefixet re- motsvarar förstavelsen åter- i svenska språket.
Åter-komma = re-venis.
Åter-se = re-vidi
Åter-seende = re-vid-o
När man skiljs åt brukar man säga "Ĝis" och menar då "Ĝis la revido" = Till dess att vi åter ses = På återseende. Ordet "adiaŭ" betyder adjö och kan också användas. Det uppfattas dock som ett mer definitivt avsked. Man bör tänka på att det har franskt ursprung och betyder "till gud". Åter 21
Frågor i Esperanto kan inledas med ett frågeord som skarpas med hjälp av den korrelativa tabellen. Orden består av en kombination av bokstaven K + i + lämplig ändelse.
kiu vilken person = vem, som / vilken
kio vilket föremål = vad, som / vilket
kia vilken egenskap = hurudan/som
kie vilken plats = ar/varest
kien vilken riktning = varthän
kiom vilken mängd = hur mycket
kiam vilken tid = när
kiel vilket sätt = hur, såsom
kial vilken orsak = varför
kies vilken ägare = vems, vars / vilkens Åter 22
Orden som produceras av den korrelativa tabellen kan användas som pronomen. I svensk språklära talar man om REFLEXIVA pronomen och RELATIVA pronomen som syftar på ett substantiv eller ett pronomen. Ordet som ersätts av pronomenet kallas för KORRELAT.
KIEL mi jam diris, vi aspektis KIEL spionoj.
SÅSOM jag redan sagt, ni såg ut SOM spioner.
Följande exempel visar hur frågeorden används som RELATIVA pronomen.
La viro, KIU staras tie, estas mia patro
Mannen, SOM står där, är min far.
La tablo, KIU staras tie, estas mia.
Bordet, SOM står där, är mitt Åter 23
Prepositionen ĉe anger närhet. Vid eller intill något.
ĉe tio (invid detta) därvid
ĉe tiu persono ... HOS denna person .... Åter 24
Ordet TRE är ett adverb som anger högsta möjliga grad av något. Mycket fort = Tre rapida. Mycket rik = Tre riĉa.
Jämför med MULT-E som anger mängd.
Li estas TRE riĉa kaj havas MULTE da mono.
Han är mycket rik och har mycket pengar. Åter 25
Efterstavelsen -UL anger en person med stamordets egenskap.
Jun-UL-o = Yngling.
Mal-jun-ul-o = Åldring.
Krim-ul-o = Brottsling Åter 26
Efterstavelsen -et anger förminskning. Jämför termen DIMINUTIVUM . På vårdad svenska kan man egentligen bara uttrycka dimunitiv med separata ord. Ex Lille Per och lilla Anna. I talspråk förekommer efterstavelsen -ing som dimunitiv .
Ex. Rar-ing, god-ing, hans-ing (lilla handen) , foss-ing (lilla foten).
knabin-et-o liten flicka
rid-et-i le (mindre än skratta)
varm-et-a ljum (mindre än varmt)
dom-et-o stuga (litet hus)
kaban-et-o liten koja Åter 27
Förstavelsen ek- anger att något påbörjas eller pågår endast kort stund.
ek-rid-i brista ut i skratt
ek-bat-i slå till
ek-vid-i få syn på Åter 28
Efterstavelsen -aĵ betecknar sak med egenskapen eller av material (ämne) som stamordet anger.
lign-aĵ-o träföremål
ek-vid-aĵ-o sak som fångar blicken (blickfång)
ek-vid-aĵ-e i blickfånget
alt-aĵ-o sak som är hög (höjd) Åter 29
TIE är hämtat från korrelativa tabellen och betyder "där". ĉi betecknar ju som bekant närhet. Det vill säga "ett där som ligger nära" vilket blir "här" på svenska.
tiu denna person = den där
tio detta föremål = detta
tia denna egenskap = sådan
tie den där platsen = där
tien i den riktningen = ditåt
tiom i sådan mängd = så mycket
tiam vid denna tidpunkt = då
tiel på detta sätt = så
tial av denna orsak = därför
ties denna persons = dennes Åter 30
Prepositionerna har fastställda betydelser och uttrycker i vissa fall inte att något rör sig i viss riktning.
Satsen "Fisken hoppar i vattnet" kan tolkas på två sätt.
1. Fisken finns redan i sjön och hoppar ute i vattnet
2. Fisken har hamnat på landbacken av någon anledning och hoppar ned i vattnet.
I talspråk är det ingen tvekan om vad som avses. Genom betoning klargörs detta exakt. I esperanto, där betoningen är fixerad till näst sista stavelsen, är en sådan lösning i princip omöjlig.
Problemet att uttrycka "in i" "ned från" och liknande kombinationer löses i esperanto genom att man använder det riktningsmarkerande -n:et.
La fiŝo saltas en la akvo
Fisken hoppar ute i vattnet.
La fiŝo saltas en la akvo-N
Fisken hoppar ner i vattnet.
Följa honom utanför
Sekvi lin ekstere
Följa honom ut utanför
Sekvi lin ekstere-N Åter 31
Efterstavelsen -ar anger samling av föremål.
Arb-ar-o en samling träd = skog
vort-ar-o en samling ord = ordlista
ar-o skara eller hop
membr-ar-o en samling av medlemmar = medlemmarna Åter 32
Efterstavelsen -ad anger verksamhet som pågår längre tid eller upprepas. Användes huvudsakligen till stammar med verbkaraktär.
kur-ad-o löpning
uz-ad-o bruk / användning
paf-ad-o skjutning Åter 33
Efterstavelsen -ind motsvaras ofta av efterledet -värd i svenska språket. Observera dock att "älskvärd" = vänlig inte skall översättas med "am-ind-a" som anger att någon eller något är värt att älska.
En älskvärd person översätts med "Afabla persono". Denna person kan mycket väl vara både "afabla" och "am-ind-a".
kred-ind-a trovärdig
pag-ind-a prisvärd
laŭd-ind-a berömvärd Åter 34
Den som är
PART i ett mål är DELTAGARE i en rättsprocess. PARTICIP är en verbform som används som adjektiv eftersom den anger handlingen som en egenskap.
PASSIVA PARTICIP
Bat-it-a anger
EGENSKAPEN att ha varit slagen.Bat-at-a anger EGENSKAPEN att vara slagen.
Bat-ot-a anger EGENSKAPEN att bli slagen
La batita knabo = Den slagne pojken.
La batata knabo = Den just nu slagne pojken.
La batota knabo = Pojken som skall bli slagen.
I esperanto anges alltså PASSIVA PARTICIP med ändelserna -it, -at och -ot
AKTIVA PARTICIP
Bat-int-a den som utdelat slag.
Bat-ant-a den som håller på att utdela slag
Bat-ont-a den som skall utdela slag
I esperanto anges alltså AKTIVA PARTICIP med ändelserna -int, -ant och -ont.
Ofta motsvaras de aktiva participändelserna i svenska av ändelserna
-ande, -ende i nutidsformen -ant och av ändelserna -ad , -d, -dd -en eller -t i
den passiva varianten.
Den slå-ende pojken La batanta knabo
En slag-en pojken Batata knabo Åter 35
Efterstavelsen -ej anger plats eller lokal.
Preĝ-ej-o plats där man ber = kyrka
lern-ej-o plats där man lär sig = skola
mal-san-ul-ej-o plats för personer som är sjuka =sjukhus
Det sista exemplet kan bytas ut mot ordet "hospitalo" som dock inte har innebörden "dårhus" som på Esperasnto heter "frenez-ul-ej-o". Åter 37
Efterstavelsen -il anger verktyg, redskap eller medel med vilket ordstammens verbformer utföres.
tranĉ-il-o verktyg att skära med = kniv
paf-il-o redskap att skjuta med = gevär / bössa
il-o redskap / verktyg Åter 38
Efterstavelsen -em anger benägenhet för eller till något.
dorm-em-a benägen att somna = sömnig
babil-em-a benägen att samtala i familjär form =pratsam Åter 39
Det finns vissa regler för hur man skriver räkneord på esperanto.
Talet tolv skrives DEK DU. I annat fall skulle man tvingas uttala talet mycket onaturligt. dékdu . Däremot skriver man trettio som tridek som ju faktiskt betyder tre gånger tio Talet 47 skriver man KVARDEK SEP. 800 skrives OKCENT eftersom det betyder åtta gånger hundra. Ordet för tusen är "mil". Man får dock inte skriva "trimil" utan skall skriva TRI MIL som betyder tre tusen. Försöker man att uttala ordet "tretusen" så inser man att det rör sig om två ord även i svenska språket.
Ordningstalen: Den första, den andra , den tredje o.s.v. skapas med hjälp av ändelsen -a.
La tri-a betyder den tredje. La kvin-a, den femte.
Esperantister kommer att ha betydligt mindre besvär med hur nästa århundrade skall uttalas. Heter det "två tusen tio" eller "tjugohundra tio". På esperanto säger man "du mil dek" och därmed basta.
nul 0 10 dek
unu 1 11 dek unu
du 2 12 dek du
tri 3 30 tridek
kvar 4 40 kvardek
kvin 5 500 kvincent
ses 6 1000 mil
sep 7 7892 sep mil okcent naŭdek du
ok 8 1000000 miliono
naŭ 9 2000000 du milionoj. Åter 40
Efterstavelsen -ec används tillsammans med ordstammar som har adjektiv-karaktär. Den betecknar då en egenskap av den typ ordstammen anger. Motsvarar -het ,-dom och -skap i svenska språket
bon-ec-o god-het
jun-ec-o ung-dom
amik-ec-o vän-skap
ec-o egen-skap Åter 41
Efterstavelsen -an anger medlemskap, invånare eller anhängare.
Klub-an-o klubbmedlem
Kurs-an-o kursdeltagare
Krist-an-o anhängare av kristendomen (kristen) Åter 42
Förstavelsen ge- anger att båda könen ingår i begreppet.
Ge-sinjor-o-j Damer och herrar.
Ge-jun-ul-o-j ungdomar av båda könen (pojkar o flickor)
Ge-patr-o-j föräldrar (far o mor) Åter 43
Efterstavelsen -aĉ anger sämsta sorten av något.
dom-aĉ-o ruckel
ĉeval-aĉ-o hästkrake
aĉ-ul-o usel person (usling) Åter 43a
I poesi och andra sammanhang kan man ibland tillåta sig att utesluta -a i bestämda artikeln. Man gör det för att underlätta uttalet och ersätter bokstaven med en apostrof (').
Apostrofen får i poesi även ersätta ändelsen -o. Denna rätt skall dock användas med yttersta försiktighet. Det kan uppstå missförstånd.
kredu l'asert' kredu la aserto tro (min) försäkran
Observera att man inte får ersätta någon annan ändelse än -o. Finns det ett -n ( d.v.s. ordet är markerat som direkt objekt) får man inte ersätta -on med en apostrof. Åter 44
Efterstavelsen -ist anger någon som yrkesmässigt eller i betydande mån sysslar med verksamhet som stamordet anger.
polic-ist-o poliskonstapel
dent-ist-o tandläkare
fiŝ-ist-o fiskare Åter 45
Det nekande ordet "ne" förtjänar viss uppmärksamhet. Här är ytterligare ett exempel på att ordföljden i esperanto inte är absolut fri även om den är mycket fri. Studera följande exempel.
mi ne legis gazeton jag läste inte tidning
ne mi legis gazeton nej jag läste tidning
mi legis ne gazeton jag läste inte en tidning
ĝi estas tute nekorekta den är helt felaktig
ĝi ne estas tute korekta den är inte helt korrekt
ne, ĝi estas tute korekta nej, den är helt korrekt
Det får inte förekomma två negationer i samma sats. Vid dubbel negation blir ju satsen jakande
mi ne povas ne paroli jag kan inte "inte tala".
D.v.s. jag kan inte hålla tyst = jag måste tala. Åter 46
Efterstavelsen -um har obestämd betydelse. Den är så obestämd att man nu för tiden undviker att använda den. Det finns ett litet antal ord som där denna efterstavelse används. Det är relativt lätt att lära sig dessa utantill. Här följer några exempel.
mal-varm-um-o förkylning
komun-um-o kommun
plen-um-i uppfylla (ett löfte t.ex.)
cerb-um-i fundera
kol-um-o krage Åter 47
ĉiu-foj-e är sammansatt av ordet ĉiu som hämtats ur den korrelativa tabellen och foj-o som betyder "en gång" med pluralformen "gånger".
ĉiu alla personer = var och en / varje
ĉio alla föremål = allting
ĉia alla egenskaper = varje slags
ĉie alla platser = överallt
ĉien i alla riktningar = vart som helst
ĉiom alla mängder = alltsammans / det hela
ĉiam vid alla tidpunkter = alltid
ĉial av alla skäl
ĉies vars och ens / allas Åter 48
+ + + +
Ja därmed har vi läst igenom den lilla deckarromanen GERDA MALAPERIS. Kanske du har skaffat boken
LASU MIN PAROLU PLU och läst denna boks kapitel parallellt med kapitlen i Gerda Malaperis. Då bör du ha sådana kunskaper i esperanto att du klarar att läsa boken LA VERDA KORO på egen hand. Boken är skriven av ungraren Julio Baghy,
La Verda Koro är en skildring av livet i ett fångläger i Sibirien under första världskriget. Det kapitel som har titeln EL LA TAGLIBRO DE MARJA anger årtalet 1919 och visar att esperanto förmår att förmedla känslor. Boken La Verda Koro har ordlistor där alla nya ord i kapitlet tas upp. Det går därför lätt att med en ordlista skapa samma typ av listor som finns sammanställda till Gerda Malaperis.
Vill du fortsätta med en bok av samma typ som GERDA MALAPERIS kan du skaffa boken "ILI KAPTIS ELZAN" skriven av Johan Valano, pseudonym för s-ro Claude Piron som uppger att den är skriven på ett humoristiskt sätt och har ett ordförråd som i stort överensstämmer med boken du just läst.
Ta som vana att skriva upp ord som du inte förstår i en text. Översätt dem inte på en gång. Det kan ju hända att sammanhanget ger en förklaring till betydelsen. Först sedan boken är läst (eller ordet förekommer så ofta att det påverkar den allmänna förståelsen av texten) är det dags att översätta de ord du inte förstått. Det kan sedan kanske vara lämpligt att läsa om boken, om den var intressant, annars tar man nästa bok och gör på samma sätt.
En sak är säker. Det är inte lätt att lära sig något språk, men esperanto är lättare att lära än många andra språk på grund av sin absoluta regelbundenhet. En regelbundenhet som dock inte gör språket torftigt som många anser, utan att ens ha studerat språket.
Skövde i oktober 1990
Karl-Gustaf Gustafsson
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ordlistor till GERDA MALAPERIS av Claude Piron Sammanställda av Karl-Gustaf Gustafsson oktober 1990.
saluto-n hälsningsord (hej) (notis1 )
kiu vem ,vilken, som (notis 3 )
tiu denne, den där
angul-o hörna
jes ja
ne nej
sci-i att veta
mi jag
nov-a ny
student-o-j student-er (notis 7)
ver-ŝajn-e sannolikt (notis 8 )
tut-e helt och hållet, alldeles
sol-a ensam
bel-a vacker
ir-i a tt gå
jun-a ung
nur endast, bara, blott. först, icke förr än
kio vad, vilket, (något) som
okaz-i att hända, att ske, att inträffa, att äga rum
labor-i att arbeta
tro allt för (mycket)
mult-e mycket
kaj och
special-a speciell, särskild
fakt-e faktum är
mal-mult-e lite
nun nu (för tiden)
ver-a sann, verklig, äkta
demand-i att fråga
nu nå, nåväl
sincera uppriktig
ven-i komma
grand-a stor (till omfånget)
spegul-o spegel
jen se!, se här!, här är (notis 14)
vir-in-o kvinna
en i
la bestämd artikel
mond-o världen
mal-serioz-a icke allvarlig, o-seriös
universitat-o universitet
okaz-i hända
vi du / ni
pal-a blek
rigard-i titta
strang-a underlig
ul-o person
nov-a ny
pet-i be
diskret-a diskret
mister-o mysterium
li-a hans
man-o hand
ag-i handla / förfara
se om
vol-i vilja
turn-i vända (sig / något)
iom-et-e lite grann
natur-e naturligt (sätt)
vid-i se
ke att
prav-i ha rätt
dum under tiden
ŝi hon
iom något / lite
post efter
mal-rapid-e långsamt (notis 19)
mal-proksim-a avlägsen
proksim-iĝ-i närma sig (notis20 )
tas-o kopp
alt-a lång (i höjdled)
fort-a stark
knab-o pojke
star-i stå
inter mellan
ili dem
kaj och
plu vidare / mera / ytterligare
ej ungefär = aj ( interjektion egen fatbur )
halt-i stanna
parol-i tala
montr-i visa
pord-o dörr
ali-a annan / annat
direkt-o riktning
prav-e (det är) rätt
re-ven-i åter-komma (notis 21 )
kvazaŭ liksom
ĉu uttalat frågetecken (notis 22)
nen-i-o ingen
cert-e säkert
ŝi-a hennes Åter till index
aspekt-i se ut / som / att vara
k-i-el som / hur/ på vilket sätt (notis 23)
spion-o spion
pov-i kunna / ha rätt att (jmf. rajt-i)
kun tillsammans med
bon-a-n tag-o-n God dag
pardon-i ursäkta
salut-i hälsa (på någon)
tuj genast
grav-as det är viktigt
permes-i tillåta
tabl-o bord
kompren-ebl-e naturligtvis (notis 25)
mi jag
tamen men / dock
diskret-a diskret
pri om / angående
am-o kärlek
prefer-i föredraga
vir-in-o kvinna
prav-i att ha rätt
am-deklar-o kärleksförklaring
simpl-a enkel
fakt-o faktum
nu nå / nåväl
cert-e med säkerhet (är det så)
tre mycket (förstärkning)
grav-i vara viktigt
kompren-i förstå
vizaĝ-o ansikte
mister-a mystiskt Åter till index
sincer-e uppriktigt
vir-o man
blond-ul-o blond person (notis26)
do alltså
sci-i veta
kon-i känna till
afer-o sak / angelägenhet
respond-i svara
demand-o fråga
jun-ul-o yngling
nen-i-am aldrig
antaŭ-e tidigare
por för / till gagn för
instru-i undervisa
tem-as handlar om
kript-aĵ-o krypterad skrift
scienc-o vetenskap
ankaŭ även / också
kriptografi-o kryptografi
art-o konst
kompren-i förstå
sekret-a hemlig
mesaĝ-o meddelande
fak-o fack / yrkesområde
mal-nov-a-j gamla
lingv-o-j språk
lern-i lära sig
ide-o id‚
de av / från (preposition)
profesor-o professor / lärare
lingvistik-o språkvetenskap
konsider-i anse / betrakta som
komunik-i kommunicera
do alltså
rilat-i sätta i relation till / förhålla sig
kon-sent-i samtycka
ĝi den / det
dezir-i önska
kun-labor-i samarbeta
mal-pli mindre
ekzist-i existera
am-i älska Åter till index
ankoraŭ ännu
par-o par
mal-grand-a liten
afer-et-o liten sak / mindre angelägenhet
ek-rigard-i börja titta, få se
ek-halt-i stanna till (notis 28 )
evident-e uppenbarligen / tydligen
for-turn-i vända sig bort
atent-o uppmärksamhet
sukces-i lyckas
plen-e helt
for bort
subit-e plötsligt
super över
unu ett (räkneord)
sekund-o sekund
mal-plen-a tom
substanc-o substans
drog-o drog (t.ex. knark)
pec-o bit
suker-o socker
kaŝ-e i smyg
ceter-e för övrigt
pulvor-a i pulverform
suker-uj-o sockerskål
poŝ-o ficka
oft-e ofta
promen-i promenera
absurd-a absurd
ekstar-i ställa sig upp
ek-ir-i börja gå
ŝajn-i tyckas, verka vara
imag-i föreställa sig
dram-a dramatisk(t)
aŭd-i höra
bru-o buller
fal-i falla
sam-a samma
pens-o tanke
ir-i gå
vid-i se
rest-i stanna
observ-i observera / ge akt på
met-i lägga / placera / ställa
kaf-o kaffe
ambaŭ båda
tim-i att vara rädd
hav-i ha
temp-o tid
diskut-i diskutera
trankvil-e lugnt
risk-i riskera
perd-i förlora Åter till index
en i
apenaŭ knappast
al-ven-i ankomma
viv-o liv
ĝis till dess (tills) / fram till
ne-konsci-a medvetslös
kor-o hjärta
bat-i slå
mal-fort-a svag
opini-i anse / tycka
dorm-i sova
inform-i informera / tala om för
aŭtoritat-o myndighet
decid-i bestämma
vok-i kalla på / tillkalla / ropa på
doktor-o doktor
kurac-ist-o läkare / doktor
almenaŭ åtminstone / minst
fleg-ist-in-o sjuksköterska
semajn-o vecka
kuŝ-i ligga
komfort-e bekvämt
pied-o fot
kap-o huvud
ĝust-a rätta
pozici-o ställning
memor-i minnas
instru-i undervisa Åter till index
mem-serv-a självbetjänings-
restoraci-o restaurang
long-e länge
for-ir-i gå sin väg
sekv-i följa
aŭ eller
aŭt-o bil
vesper-o kväll
baldaŭ snart
nokt-iĝ-i lider mot natt
eĉ till och med
el-ir-i gå ut
tra genom
ĉambr-o rum
en-ir-i gå in
atend-i vänta
urb-o stad
pied-e till fots
suspekt-i misstänka
pal-iĝ-i blekna
ruĝa röd
tomat-o tomat
ĉiu-okaz-e i vart fall
bus-o buss
halt-ej-o hållplats / anhalt
decid-i bestämma
help-i hjälpa
sent-i känna
rapid-iĝ-i öka hastigheten, skynda på
ol än (större än)
re-trankvil-iĝ-i lugna ner (sig igen)
tie-n dit
aŭtomat-e automatiskt
ek-paŝ-i börja ta ett steg / börja gå
korp-o kropp
krur-o ben (extremiteten)
destin-o öde Åter till index
mez-e i mitten
urĝ-as brådskar
dik-a tjock
gras-a fet
blu-a blå
okul-o öga
ruĝ-a röd
har-o-j hår
rond-a rund
kelkaj några
minut-o minut
prov-i försöka
rapid-e snabbt
ekzist-i existera
kred-i tro
tie där
mal-sam-a olika
okup-iĝ-i sysselsätta sig
fak-ul-o fackman
tradici-o tradition
sven-i svimma
nov-ul-o nykomling
klas-ĉambr-o klassrum
ban-ĉambr-o badrum
administr-a förvaltnings
ofic-ej-o kontor
epok-o epok
generaci-o generation
parol-ad-i tala (under längre tid) (notis 33)
kompat-ind-a stackars (notis 34)
zorg-i ha bekymmer om / oroa sig
rapid-i skynda / ila iväg
fal-sid-i sitta hopsjunken
mur-o yttervägg
tuŝ-i nudda, vidröra
em-a benägen att...
fid-i lita på / förtrösta sig på
kar-a kära
amik-o vän
aventur-o äventyr
ek-de från och med / allt ifrån
ag-em-a benägen att handla (initiativrik)
kred-ind-a värd att tro på (trovärdig)
eg-e övermåttan / i högsta grad
ŝat-i tycka om
amik-iĝ-i bli vänner
antaŭ-long-e för länge sedan
tiu-temp-e då / vid denna tidpunkt
mal-sam-a olika
reciprok-e ömsesidigt / varandra
dank-i tacka
tre eg-e i absolut högsta grad
tie-a-n därvarande / på platsen rådande
labor-em-a arbetsvillig (flitig)
special-a speciell
prefer-i föredra
silent-a tyst
zorg-em-e omsorgsfullt
ver-dir-e sanningen att säga
fuŝ-i fuska / slarva
mis-paŝ-i ta felsteg
mis-pens-i tänka fel
danĝer-o fara (farligt)
tra-viv-ebl-a stå ut med (genom-lev-bar)
mal-ŝat-ind-a obehaglig Åter till index
ek-hav-i få
al-proksim-iĝ-i närma sig
help-i hjälpa
kontent-a belåten
mank-i sakna
urĝ-e brådskande
vetur-i färdas / åka
pane-i motorn stannar
fuŝ-it-a något har utsatts för fusk
re-bon-ig-i återställa till gott skick
mekanik-o mekanik
mir-i förvånas / förundra
motor-o motor
aranĝ-o arrangemang
objekt-o föremål / objekt
ripar-i reparera
vetur-il-o färdmedel/fordon (notis 38)
jen-a följande
danĝer-e farligt
banal-a banal
kon-sent-i samtycka
afabl-a vänlig
ripar-ist-o reparatör
oportun-e lämpligt / lägligt / lagom
sam-temp-e samtidigt
mal-kontent-ig-i göra (någon) missbelåten / irritera /
manier-o sätt
dank-em-o tacksamhet
ripet-i repetera Åter till index
de-nov-e på nytt
ferm-i stänga
ĝem-i sucka
trink-i dricka
brand-o brännvin / akvavit
sent-i känna
fraŭl-in-o fröken (ungkarlskvinna)
dolor-i göra ont (smärta)
al-port-i bära fram
hezit-i tveka
kap-jes-i nicka jakande
vok-o rop
polic-o polismakten /polismyndigheten
ricev-i ta emot
sufiĉ-e tillräckligt
sen-konsci-a medvetslös
prav-ig-i rättfärdiga
ven-ig-i hämta
akv-o vatten
trov-i hitta
soif-i törsta
plezur-e med nöje
aĉet-i köpa
kvankam fastän
dolor-e med smärta
don-i ge
ek-sid-i sätta sig
komfort-a bekväm / komfortabel
fin-fin-e slutligen
klar-ig-i förklara
sci-vol-a nyfiken / vetgirig
pri-pens-i tänka över
esprim-o uttryck
sur på
apud intill
ĉio allting / allt
eksplod-i explodera
mort-i dö Åter till index
voj-o väg
krom-e dessutom
kun-ul-o medresenär
silent-ad-o pågående tystnad
re-komenc-i börja om
sen-vort-e ordlöst
long-eg-a mycket lång
sci-ant-e att veta (notis 39 )
amik-iĝ-em-a benägen att bli vän, vänsäll
ne-ebl-a omöjlig
komenc-i börja
kiom hur mycket / som / när som
koncern-i beträffar / berör / angår
rakont-i berätta
person-o person
rajt-i ha rätt / tillåtelse
ne-kon-at-o okänd person
kutim-e vanligen / brukar
kiam när / som
ĉar ty / emedan
forges-i glömma
ĝentil-a artig
las-ant-e låtande
daŭr-i pågå
pez-e tung (besvärande)
rimark-i lägga märke till
est-iĝ-i uppstå
absorb-it-a absorberad / helt upptagen av tankar
ŝofor-i föra ett fordon / är chaufför
mal-o motsats
ĝoj-e glad
daŭr-e alltjämt / fortfarande
mal-feliĉ-a olycklig
vetur-ig-i skjutsa
re-don-i återgälda
simil-a liknande
serv-o tjänst
vort-ig-i kläda i ord
sen-pez-ig-i avlasta
stult-e dumt
ĉiam alltid
bedaŭr-i beklaga
propon-o förslag
las-i lämna
kie-n vart hän / åt vilket håll
facil-a enkel
preciz-e precis / på pricken / exakt
rid-ant-e skrattande
ruĝ-iĝ-i rodna
moment-o ögonblick / moment
mal-ver-e osant / lögnaktigt
propon-i föreslå
ĝen-i genera / stör / besvära
ie någon stans / på något ställe
ie ajn var som helst (ajn förstärker ie)
ekzempl-e till exempel
tre-ege mycket och i högsta grad
perfekt-e perfekt
re-vid-o återseende
for-vetur-i färdas bort (försvinner)
for-turn-i vända bort (släppa med blicken)
vek-iĝ-i vakna (bli vaken)
lit-o säng
mal-larĝ-a smal
lac-a trött
labor-int-a varit arbetande
mov-int-a varit flyttande
rok-o klippa / block
ŝton-o sten
hor-o timme
dorm-o sömn
marŝ-int-a varit marscherande
mont-a berg-s (-väg)
unuvorte med ett ord
lac-eg-a totalt uttröttad
muskol-o muskel
plend-i klaga
tro-a för mycket
ne-hom-e omänskligt
mal-sek-iĝ-i bli våt
plor-i gråta
mult-e mycket (avser mängd)
lum-o ljus
situaci-o situation
super-i ta överhand
dezir-o önskan
el-lit-iĝ-i stiga ur sängen
et-a litet
esper-ant-e hoppandes (med förhoppning att)
mal-ferm-i öppna
fenestro-kovr-il-o fönsterlucka
mal-help-i hindra
en-ven-o inflöde
varm-e varmt
saĝ-e klokt
en-las-i släppa in
da av
pur-a ren
aer-o luft
ŝlos-it-a låst
nenie ingen stans
seĝ-o stol
brak-o arm (extremiteten)
en-ŝlos-i inlåst
liber-a fri
evident-a uppenbar
rajt-o rättighet
mal-liber-ig-i fängsla
mal-antaŭ bakom
rid-i skratta
kant-i sjunga
tiom så mycket
lud-i leka / spela
sub under
sun-o sol
humur-o humor
reag-i reagera
laŭt-e högt (ljudvolym)
kri-i skrika
sen-esper-a utan förhoppning (förtvivlad)
iam någon gång
iam ajn någonsin
infan-a barnslig / ett barns.....
iu någon (något)
nek .. nek vare sig .... eller...
for-las-it-a övergiven / övergivet
mal-permes-it-e otillåtet
neniam aldrig
oni man (man behöver inte...)
son-i ljuda /låta
sen-kuraĝ-ig-a modfällande / göra modfälld
fantom-o spöke Åter till index
maten-o morgon
kontent-ig-e tillfredsställande
pens-ad-i fundera
hieraŭ igår
task-o uppgift (uppdrag)
laŭ enligt / i överensstämmelse med
strat-o gata
dom-o hus
dekstr-a högra
mal-dekstr-a vänster
poŝt-ofic-ej-o postkontor
ne-kred-ebl-e otroligt
bon-ŝanc-a ha tur / tursam
magazen-o magasin / varuhus
vend-i sälja
spec-o sort
pan-o bröd
dolĉ-aĵ-o sötsak / godis
mebl-o möbel
paper-a pappers (av papper)
sak-o påse
plen-plen-a full
ĉok0olad-o choklad
ĉi-maten-e denna morgon
pli-a ytterligare Åter till index
raport-o rapport (redogörelse)
flank-e vid sidan av
not-i anteckna
numer-plat-o nummerplåt
rekon-i känna igen
enir-i restoraci-o-n gå in i en restaurang
unu-flank-e å ena sidan
ali-flank-e å andra sidan
real-a reell / verklig
grup-o en grupp
soldat-o soldat
naŭ nio
sid-lok-o sittplats
mal-saĝ-e dumt / oklokt
turk-a turkisk
pseŭdo-turka ge sig ut för att vara turkisk
muzik-o musik
vest-aĵ-o klädedräkt
kelner-o kypare
t.n så kallade
naci-a national
manĝ-i äta
sup-o soppa
hund-o hund
kat-o katt
kok-id-aĵ-o del av hönskyckling
cert-ec-o säker-het (notis 41)
krom förutom
neniu ingen
salat-o sallad
kuk-o kaka
ven-as kommer
ĉef-e huvudsakligen
menu-o meny
daŭrig-i fortsätta
furioz-a ursinnig / rasande
milit-o krig
teler-o tallrik
flug-i flyga
plafon-o innertak
ĝoj-o glädje
atmosfer-o atmosfär / stämning
bedaŭr-ind-a beklagansvärd / tråkig
nom-e nämligen Åter till index
preskaŭ nästan
edz-in-o hustru
solv-i lösa (p roblem)
problem-o problem
kapt-i fånga
tra0-viv-i uppleva
riĉ-a rik
honest-a ärlig
en-miks-i blanda sig i / deltaga i
krim-a kriminell
histori-o historia (skolämnet)
special-ist-o specialist
jar-cent-o århundrade
motiv-o motiv (= skäl att göra något)
uz-ant-e användande
sin-sekv-o ordningsföljd
komenc-iĝ-i börja
al-iĝ-i ansluta sig / anmäla sig till
vetur-il-o färdmedel / fordon
mal-akcept-i neka / vägra att godtaga något
frat-o bror
fraŭl-in-o fröken
demand-ad-o förhör
ŝanc-o chans
rol-o roll (skådespelar-)
konduk-i leda / föra (till)
ŝanĝ-i ändra
frukt-o frukt
pom-o äpple
oranĝ-o apelsin
suk-o saft
sat-a mätt
mal-sat-o hunger
kuk-o kaka
manĝ-ind-a aptitretande (värd att äta)
bak-i baka
tuŝ-i känna (på) / beröra
varm-et-a ljummen
pli kaj pli mer och mer
el-port-i fördraga (jmf. el-ten-i)
sufer-ig-a plågsam
dev-o skyldighet / plikt
leg-i läsa
dokument-o dokument / handling
bezon-i behöva
re-ven-i åter-komma
princip-o princip
alia annat
antaŭ framför / för (länge sedan)
promes-i lova
ĉiam alltid
silent-i hålla tyst / tiga
sen-soif-ig-a törstsläckande
pas-i passera
du två
tri tre
horloĝ-o klocka
brak-o handled
fru-e tidigt
mal-frue sent
tag-o dag
nokt-o natt
maten-o morgon
vesper-o kväll
radi-o radio
kased-o kassett
aparat-o apparat
plend-a klagande
plor-em-a gråtfärdig
voĉ-et-o späd röst
aud-iĝ-i höras
ŝir-i riva / slita (sönder)
pet-eg-i bönfalla
tim-i vara rädd
tiom så mycket / så
hejm-o hem
terur-e förskräckligt
kompat-u ha medlidande (med mig)
tim-eg-i att vara förskräckt
rapid-u skynda på / raska på
liber-ig-i befria
paper-o papper
plum-o bläckpenna
obe-i lyda
kri-aĉ-i ryta nedlåtande
rid-aĉ-o hånskratt
dir-ant-e sägande
ĵet-i kasta
l' serpent-o ormen (i bibeln) (notis 44)
fantom-o vålnad / spöke
ge-patr-oj föräldrar
mal-permes-it-a förbjuden
kun-ig-i hålla samman
gard-i vakta / bevara
sekret-o hemlighet
rest-i stanna / förbliva
sufer-i lida / utstå
kaŝ-i dölja
foj-o tillfälle = en gång
serioz-e allvarligt
pur-ig-i rengöra
vest-oj kläder
mont-ar-o bergskedja (många berg)
for-las-i lämna
perd-it-a förlorad (vilse)
ŝtel-i stjäla
sam-klas-an-o klasskamrat
plan-i planera
serv-ist-in-o tjänarinna (notis 45)
aŭskult-i lyssna
antaŭ-sent-i känna på sig / ana att
baldaŭ snart
ŝlos-il-o nyckel
serur-o lås
vizit-ant-o besökande
tiel på detta sätt
re-e åter
ten-i hålla ( här vrider)
divers-a olika
direkt-o riktning
sin-ten-o hållning
sen-streĉ-a avspänd
ge-jun-ul-oj ungdomar
klar-ig-i förklara
sep sju
ok åtta
naŭ nio
ses sex
kvar fyra
el-ig-i frambringa / avge (ljud)
sav-it-a räddad
edz-o make
amator-o amatör
et-ul-in-o liten flicka
onkl-in-o faster / moster / tant
mal-kovr-i upptäcka / avslöja
cel-i ha som mål
mal-liber-a fången
traduk-i översätta
per-fort-e med våld
sur-kased-a inspelat
sen-mank-e komplett / fullständig / allt
el-ir-ant-e (varande) på väg ut
kondiĉ-o villkor
lit-o säng
dub-i tvivla Åter till index
mal-laŭt-e lågt (volymmässigt)
sin-don-em-a underdånig (?)
en-am-iĝ-i bli förälskad
neces-e nödvändigt
bru-i föra oväsen
gard-ant-o den vaktande (vakten)
nask-iĝ-i födas
dek kvina jarcento 1400-talet
daŭr-i pågå
jen .. jen.. än (stark) ... än (svag)...
epok-o epok / period / skede
mez-o mitten
membr-o medlem
katolik-o katolik
protestant-o protestant
ortodoks-ul-o ortodox
jud-o jude
islam-an-o muslim (mohammedan)
budhan-o buddist
internaci-a internationell
super-naci-a övernationell
unu-ig-o förening
harmoni-o harmoni
religi-o religion
interkomprenigo samförstånd
tradici-o tradition
moral-a moralisk
filozofi-a filosofisk
elit-o elit
el-pens-it-a uttänkt
ŝtat-o stat
ekzist-o existens
persekut-i förfölja
riĉ-a rik
mult-valor-a dyrbar
indik-i indikera / pekar mot
not-i anteckna
detal-o detalj
not-libr-o anteckningsbok
adiaŭ adjö (eg "till Gud" kan tolkas ominöst)
ferm-iĝ-is i stängt tillstånd (stängd)
for-sven-i avlägsna (sig) / försvinna (alt 2 PIV)
flug-haven-o flyg-hamn / flygplats
ĉe-est-i närvara
arest-i arrestera
vojaĝ-o resa
pag-i betala
bilet-o biljett
prepar-i förbereda
band-o band / gäng
reciprok-e ömsesidigt
cert-iĝ-i förvissa sig
part-o del av helhet
trov-aĵ-o fynd
pied-o fot
kavern-o grotta
trans över / bortom / på andra sidan
ekzempl-e till exempel
insul-o ö
ŝip-o skepp
ĉu ne ? eller hur ?
ig-i göra
mal-san-a sjuk
liber-temp-i fira semester
apud intill
konstant-e konstant / jämt och ständigt
feliĉ-e lyckligtvis
hodiaŭ idag
preskaŭ nästan
ien ajn vart som helst
avi-ad-il-e med luftfarkost (flyg)
du-on-e till hälften
plaĉ-i tilltala / behagar
ter-o jord
firm-a fast
akv-o vatten
aer-o luft
inter-romp-i avbryta
morgaŭ i morgon
al-ven-i komm0a
ni-a vår
nokt-o natt
temperatur-o temperaturen
veter-o väder
star-ig-i ställa upp
tend-o tält
manier-o sätt
lu-i hyra
kost-i kosta
rimed-o medel / resurs / utväg
sekv-ant-a följande
vek-iĝ-i väcka
aranĝ-i arrangera
kaŝ-ej-o gömställe
decid-it-a (förut) bestämd
signal-o signal
sol-ec-a ensligt
region-o område / region
difin-it-a bestämd (anvisad) / definierad
mal-antaŭ bakom
rok-o klippa
oportun-e lämpligt / lägligt / bekvämt
antaŭ-i komma före
literatur-o litteratur
kofr-o koffert / väska
met-it-a placerad / lagd
ŝton-o sten0
desegn-o ritning / teckning
sign-o tecken
for-pren-i ta bort
iĝ-i bli
montr-iĝ-i visa sig vara
plen-ig-it-a fylld
kork-o kork
protekt-i skydda
kontraŭ mot
mal-sek-ec-o väta / fukt
el-tir-i dra ut
il-o verktyg Åter till index
libr-o bok
laŭt-leg-i läsa högt
persekut-ad-o förföljelse
ĉes-i sluta
spirit-o själ / ande
re-trov-i åter-finna
aplik-i tillämpa
frat-ar-o brödraskap
konsist-i bestå av
Vero Sanningen
Just-ec-o Rättvisan
Dign-ec-o Värdigheten
Respekt-o Respekten
Inter-kompren-o Samförståndet
Honest-ec-o Ärligheten0
Kompat-em-o Medkänslan
Kon-o Kunskapen
monat-o månad
Frat-ec-o Broderlighet
ĉi-last-a sistnämnda
proksim-um-e ungefär (notis47)
operaci-o operation
histori-ist-o historiker
hazard-e av en tillfällighet / tillfälligtvis
Vatikan-o Vatikan-staten
esplor-o undersökning
kelk-temp-e vid någon tidpunkt
foto-kopi-i fotokopiera
trans-ir-i övergå (till)
dorm-ig-i söva
t.n. = tiel nomata så kallad
narko-analiz-o narko-analys (psykiatrisk sömn-analys)
injekt-i injicera
influ-o påverkan
koncern-a ifrågavarande
paper-uj-o portfölj
fart-i må, befinna sig i ngt tillstånd
san-stat-o hälso-tillstånd
mal-aper-int-a försvunnet
am-ant-o älskare
tia-manier-e på sådant sätt
koleg-o kollega
pal-iĝ-i blekna
unu-foje en gång
du-foje två gånger
tri-foje tre gånger
ĉiufoje alltid (alla gånger) (notis48)
rifuz-i vägra / avslå
invit-o inbjudan
instru-i undervisa
kadr-o ram
rilat-o förhållande / samband
dev-ig-i tvinga
mal-saĝ-ec-o dumhet (o-klok-het)
stult-ec-o dumhet / enfald
mal-estim-e med ringaktning
ek-de alltifrån
komenc-o början
Di-o Gud
sincer-e uppriktigt
real-ig-i realisera / förverkliga
mal-ĝoj-et-a nedstämd /sorgsen